< Psaltaren 106 >
1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Kasakkung: panuekhoeh BAWIPA teh pholen awh. Oe BAWIPA koe lunghawilawk dei awh. Bangkongtetpawiteh, ama teh ahawi. A lungmanae teh a yungyoe a kangning.
2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
BAWIPA ni a sak e thaonae hah apinimaw a dei thai han. Apinimaw pholennae pueng koung a pholen thai han.
3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
Nâtuek haiyah kalan lah ka tawksak e hoi lannae kâuepkhai e teh, tami yawkahawi e lah ao.
4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
Oe BAWIPA na rawi e naw e hawinae hah ka hmu thai nahanlah thoseh, na miphun lunghawinae koe ka lunghawi nahan nange râw lah kaawmnaw hoi cungtalah lunghawi nahanelah thoseh,
5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
Na taminaw ni a coe awh e na ngaikhainae hah na pahnim hanh lah a. Rungngangnae hoi pâtam haw.
6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
Mintoenaw hoi reirei ka payon awh toe. Yonnae hah ka sak awh teh, hnokathout ka sak awh toe.
7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
Mintoenaw ni Izip ram vah kângairu hno na sak e hah thaipanuek awh hoeh. na Lungmanae apapnae hai pâkuem awh hoeh. Tuipui paling teng patenghai taran a thaw awh.
8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
Hatei, amae min thaonae bahu hoi duengdoeh na rungngang. A hnosakthainae hoi a thaonae panue sak thai nahane doeh.
9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
Tuipui paling hai a yue teh rem a hak. Hottelah ka dungpoung e tui a raka awh teh, kahrawngum vah a hrawi.
10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
Ama kahmuhmanaw e kut dawk hoi a rungngang teh, tarannaw kut dawk hoi a ratang.
11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
Tarannaw hah tui ni koung a muem teh, buet touh hai ka hring e awm hoeh.
12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
Hottelah a lawk hah a yuem awh teh, ama pholen hoi la a sak awh.
13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
A sak awh e hah tang a pahnim awh teh, a noenae hah coe ngai awh hoeh.
14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
Hatei, kahrawngum vah takthai ngainae a len dawkvah, kahrawngum vah Cathut hah a tanouk awh.
15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
A hei awh e hah a poe. Hatei, muitha hringnae dawk kamsoenae hah a poe sin.
16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
A roe awhnae koe Mosi hah a ut awh teh, Oe BAWIPA tamikathoung Aron hai a ut awh.
17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
Talai ni a pahni a ang teh, Dathan hah a payawp. Abiram e taminaw hah koung a ramuk.
18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
Ahnimouh koehoi hmai a tâco teh, tamikathoutnaw hmai koung a kak.
19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
Horeb vah maitoca meikaphawk hah a sak awh teh, sakhlawn meikaphawk hah a bawk awh.
20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
Hottelah a bawilennae teh, phovai ka cat e maitotan patetlah a coung sak awh.
21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
Izip vah hno kalennaw a sak e hoi,
22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
Ham vah a sak e kângairu hnonaw hoi, tuipuipaling koe e takikatho hno a sak e naw hoi ahnimouh ka rungngangkung Cathut teh a pahnim awh.
23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
Hat toteh, a rawi e Mosi ni, a lungkhueknae hah takhoe vaiteh, ahnimanaw raphoe hoeh nahanelah, raphoenae hmuen, a hmalah kangdout hoeh pawiteh, ahnimanaw raphoe han telah a kâcai.
24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
Hathnukkhu, kahawi e ram teh a pacekpahlek awh teh, a lawk hah yuem ngai awh hoeh.
25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
Amamae rimnaw hah a phuenang sin awh teh, BAWIPA e lawk hah tarawi ngai awh hoeh.
26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
Hatdawkvah, ahnimouh teh kahrawngum vah koung due sak hanelah thoseh,
27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
A catounnaw hai miphunlouknaw koe tâkhawng hanelah hoi ram tangkuem kâkapek sak hane thoseh, ahnimae a vang lah thoe a bo.
28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
Ahnimouh teh Peor e Baal hoi a kâkuet awh teh, tami kadout hmalah thueng e hno hah a ca awh.
29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
Hottelah a sak awh e hno ni a lungkhuek sak teh, ahnimouh koe lacik kathout hah a tha pouh.
30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
Hatnavah, Phinehas a kangdue teh, lawk a ceng navah lacik teh a roum.
31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
Hothateh, ama lannae lah a yungyoe hoi se pueng dawk, pouk pouh e lah ao.
32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
Meribah tui koehai a lungkhuek sak awh teh, ahnimouh kecu dawk Mosi koe totouh thoebonae teh a pha.
33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
Mosi e a lungthin a tarawk awh dawkvah, pouk laipalah ahni teh lawk a dei.
34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
BAWIPA ni a dei e patetlah sak hoeh. Miphunlouknaw raphoe laipalah ao awh.
35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
Jentelnaw hoi a kâkalawt awh teh, ahnimae hringnuen hah a kamtu awh.
36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
Ahnimae meikaphawk thaw hah a tawk awh. Hothateh ahnimouh hanelah karap doeh.
37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
A capanaw hah thueng nahanelah a poe awh teh, a canunaw hah kahrai koe a poe awh.
38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
Yon ka tawn hoeh e thi hah a rabawk awh teh, a capanaw hoi a canunaw e thi hoi roeroe vah, Kanaan ram meikaphawk cathut thuengnae lah a hno awh teh, hottelah thipalawng e lahoi ram a khin sak awh.
39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
Hottelah a sak awh e hno hoi roeroe a kâkhinsak awh, a sak awh e hoi roeroe a yon awh.
40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
Hatdawkvah, BAWIPA lungkhueknae teh a taminaw taran lahoi a kaman teh, a râw lah kaawm e hah a panuet.
41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
Ahnimanaw teh Jentel kut dawk a poe teh, a hmuhma e naw ni a uk awh.
42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
A taran ni rep a coungroe awh teh, a kut rahim vah ao awh.
43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
Avai moikapap a rungngang toe. Hatei, amamouh khokhannae dawk hoi taran a thaw awh teh, amamae payonnae ni a rahnoum sak awh.
44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
Hatei, runae a kâhmo awh toteh a hram awh e ka thai pouh teh, ahnimouh han pouk pouh laipalah awm thai hoeh.
45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
Ahnimouh kecu dawk a lawkkam teh pou a panue teh, a lungmanae apap dawkvah, a pahren awh.
46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
San lah kahrawinaw e lungthin dawk hai ahnimouh a pahren sak.
47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.
Na min kathoung dawk lunghawinae lawk dei hane hoi, na pholennae dawk tânae hmu hanelah, Oe BAWIPA maimae Cathut, na rungngang haw. Jentel miphun thung hoi cungtalah bout na pâkhueng haw.
48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»
Isarel BAWIPA Cathut teh, a yungyoe hoi a yungyoe totouh, pholen lah awm seh. Tami pueng ni Amen tet naseh. BAWIPA teh pholen awh.