< Psaltaren 105 >

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Ẹ fi ọpẹ́ fún Olúwa, ké pe orúkọ rẹ̀, jẹ́ kí a mọ ohun tí ó ṣe láàrín àwọn orílẹ̀-èdè.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Kọrin sí i, kọrin ìyìn sí i; sọ ti iṣẹ́ ìyanu rẹ̀ gbogbo.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Ṣògo nínú orúkọ mímọ́ rẹ̀, jẹ́ kí ọkàn àwọn tí ń wá Olúwa kí ó yọ̀.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Wá Olúwa àti ipá rẹ̀; wa ojú rẹ̀ nígbà gbogbo.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Rántí àwọn ìyanu tí ó ti ṣe, ìyanu rẹ̀, àti ìdájọ́ tí ó sọ,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
ẹ̀yin ìran Abrahamu ìránṣẹ́ rẹ̀, ẹ̀yin ọmọkùnrin Jakọbu, àyànfẹ́ rẹ̀.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Òun ni Olúwa Ọlọ́run wa: ìdájọ́ rẹ̀ wà ní gbogbo ayé.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Ó rántí májẹ̀mú rẹ̀ láéláé, ọ̀rọ̀ tí ó pàṣẹ, fún ẹgbẹẹgbẹ̀rún ìran,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
májẹ̀mú tí ó dá pẹ̀lú Abrahamu, ìbúra tí ó ṣe pẹ̀lú fún Isaaki.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Ó ṣe ìdánilójú u rẹ̀ fún Jakọbu gẹ́gẹ́ bí àṣẹ, sí Israẹli, gẹ́gẹ́ bi májẹ̀mú ayérayé:
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
“Fún ìwọ ni èmi ó fún ní ilẹ̀ Kenaani gẹ́gẹ́ bí ìpín tí ìwọ ó jogún.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Nígbà tí wọn kéré níye, wọ́n kéré jọjọ, àti àwọn àjèjì níbẹ̀
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
wọ́n rìn kiri láti orílẹ̀-èdè sí orílẹ̀-èdè, láti ìjọba kan sí èkejì.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Kò gba ẹnikẹ́ni láààyè láti pọ́n wọn lójú; ó fi ọba bú nítorí tiwọn:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
“Má ṣe fọwọ́ kan ẹni àmì òróró mi; má sì ṣe wòlíì mi níbi.”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Ó pe ìyàn sórí ilẹ̀ náà ó sì pa gbogbo ìpèsè oúnjẹ wọn run;
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Ó sì rán ọkùnrin kan síwájú wọn Josẹfu tí a tà gẹ́gẹ́ bí ẹrú.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Wọn fi ṣẹ́kẹ́ṣẹkẹ̀ bọ ẹsẹ̀ rẹ̀ a gbé ọrùn rẹ̀ sínú irin,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
títí ọ̀rọ̀ tí ó sọtẹ́lẹ̀ fi ṣẹ títí ọ̀rọ̀ Olúwa fi dá a láre.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Ọba ránṣẹ́ lọ tú u sílẹ̀ àwọn aláṣẹ ènìyàn tú u sílẹ̀
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Ó fi jẹ olúwa lórí ilẹ̀ rẹ̀, aláṣẹ lórí ohun gbogbo tí ó ní,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
gẹ́gẹ́ bí ìfẹ́ rẹ̀, kí ó máa ṣe àkóso àwọn ọmọ-aládé kí ó sì kọ́ àwọn àgbàgbà rẹ̀ ní ọgbọ́n.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Israẹli wá sí Ejibiti; Jakọbu sì ṣe àtìpó ní ilé Hamu.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Olúwa, sì mú àwọn ọmọ rẹ̀ bí sí i ó sì mú wọn lágbára jù àwọn ọ̀tá wọn lọ
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Ó yí wọn lọ́kàn padà láti kórìíra àwọn ènìyàn láti ṣe àrékérekè sí àwọn ìránṣẹ́ rẹ̀.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Ó rán Mose ìránṣẹ́ rẹ̀, àti Aaroni tí ó ti yàn.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Wọ́n ń ṣe iṣẹ́ ìyanu láàrín wọn ó ṣe iṣẹ́ ìyanu ní Hamu.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Ó rán òkùnkùn, o sì mú ilẹ̀ ṣú wọn kò sì sọ̀rọ̀-òdì sí ọ̀rọ̀ rẹ̀.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Ó sọ omi wọn di ẹ̀jẹ̀, ó pa ẹja wọn.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Ilẹ̀ mú ọ̀pọ̀lọ́ jáde wá, èyí tí ó lọ sí ìyẹ̀wù àwọn ọba wọn.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Ó sọ̀rọ̀, onírúurú eṣinṣin sì dìde, ó sì hu kantíkantí ní ilẹ̀ wọn
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Ó sọ òjò di yìnyín, àti ọ̀wọ́-iná ní ilẹ̀ wọn;
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Ó lu àjàrà wọn àti igi ọ̀pọ̀tọ́ wọn ó sì dá igi orílẹ̀-èdè wọn.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Ó sọ̀rọ̀, eṣú sì dé, àti kòkòrò ní àìníye,
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
wọn sì jẹ gbogbo ewé ilẹ̀ wọn, wọ́n sì jẹ èso ilẹ̀ wọn run.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Nígbà náà, ó kọlu gbogbo àwọn ilẹ̀ wọn, ààyò gbogbo ipá wọn.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Ó mú Israẹli jáde ti òun ti fàdákà àti wúrà, nínú ẹ̀yà rẹ̀ kò sí aláìlera kan.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Inú Ejibiti dùn nígbà tí wọn ń lọ, nítorí ẹ̀rù àwọn Israẹli ń bá wọ́n.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Ó ta àwọsánmọ̀ fún ìbòrí, àti iná láti fún wọn ní ìmọ́lẹ̀ lálẹ́.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Wọn béèrè, ó sì mú ẹyẹ àparò wá, ó sì fi oúnjẹ ọ̀run tẹ́ wọn lọ́rùn.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Ó sì la àpáta, ó sì mú omi jáde; gẹ́gẹ́ bí odò tí ń sàn níbi gbígbẹ.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Nítorí ó rántí ìlérí mímọ́ rẹ̀ àti Abrahamu ìránṣẹ́ rẹ̀.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Ó sì fi ayọ̀ mú àwọn ènìyàn rẹ̀ jáde pẹ̀lú ayọ̀ ní ó yan àyànfẹ́ rẹ̀
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Ó fún wọn ní ilẹ̀ ìní náà, wọ́n sì jogún iṣẹ́ àwọn ènìyàn náà,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
kí wọn kí ó lè máa pa àṣẹ rẹ̀ mọ́ kí wọn kí ó lè kíyèsi òfin rẹ̀. Ẹ fi ìyìn fún Olúwa.

< Psaltaren 105 >