Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Luvutudila Yave matondo, lutela dizina diandi! Luzabikisa momo kavanga muidi makanda.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Lunyimbidila; lunyimbidila minzitusu. Luyolukila mavanga mandi moso matsiminanga.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Nkembo kuidi dizina diandi dinlongo; Bika mintima mi bobo bantombanga Yave mimona khini.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Talanu kuidi Yave ayi kuidi zingolo ziandi; Tombanganu mu zithangu zioso zizi kiandi.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Lutebukilanga moyo matsiminanga momo kavanga; bikumu biandi ayi zinzengolo ziozi kayamikisa;
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
beno nkuna Abalahami, kisadi kiandi, beno bana ba Yakobi, batu bandi kasobula!
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Yave niandi Nzambi eto; zinzengolo ziandi zidi va ntoto wumvimba.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Wuntebukilanga moyo nguizani andi mu zithangu zioso, mambu momo katumina mu mili di zitsungi.
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Nguizani yoyi yi kawizana ayi Abalahami; ndefi yoyi kadila Izaki.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Wukindisa yawu kuidi Yakobi banga nzengolo; kuidi Iseli banga nguizani mu zithangu zioso;
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
“Kuidi ngeyo ndiela vana ntoto wu Kana banga kuku ki kiuka kioki wela tambula.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Buna bakidi thalu yi fioti kaka, bafioti kuandi, banzenza mu tsi beni;
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
vayi baba kuenda diengilanga mu makanda-makanda tona mu kipfumu kimosi nate ku kipfumu kinkaka.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Kasia vana ko minsua kuidi kadi mutu wumosi mu kuba yamisa mu diambu diawu wutemina mintinu.
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
“Kadi simba batu bama bobo ndivinda mafuta; kadi vangila mimbikuidi miama mambu mambimbi.”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Wutumisa kanda kingolo va ntoto ayi wubunga bidia biawu bioso balunda.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Buna wufidisa mutu wumosi ku ntualꞌawu: Zozefi wutekoso banga mvika.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Bakanga malu mandi mu zisieni; batula dinga diandi mu bisengo
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
nate mambu makatuba mavioka; nate mambu ma Yave mamonisa ti makiedika katuba.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Ntinu wufidisa ayi bannianguna; nyadi wu batu wunyekula mu kiphuanza.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Wumbieka pfumu mu nzo andi nyadi wu bima bioso biobi kavua,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
mu longa bana ba mintinu boso bu kazodidi ayi vana nduenga kuidi bakulutu bandi.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Buna Iseli wukota ku Ezipite; Yakobi wuzingila banga nzenza mu tsi yi Hami.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Yave wuvanga ti batu bandi babutuka kuwombo ayi wuba kitula batu bawombo viokila bobo baba lenda;
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
bobo kabalula mintima mu lenda batu bandi, mu kuendila bisadi biandi manenga.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Wufidisa Moyize, kisadi kiandi, ayi Aloni mutu wowo kasobula.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Bavanga bidimbu biandi va khatitsikꞌawu, matsiminanga mandi mu tsi Hami.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Wufidisa tombi ayi wutula tombi mu ntoto bila basia tinguna ko mambu mandi e?
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Wukitula minlangu miawu menga; wumana sikisa vonda zimbizi ziawu.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Mintoto miawu miwala bisioto; biobi bikota nate mu bivinga bi minyadi miawu.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Wutuba ayi kuyiza zinzinzi ziba mitsa ayi zingungu mu tsi awu yoso.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Niandi wubalula mvula mu mvula yi matadi nzazi mu ntoto wumvimba.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Wumana buisa minti miawu mi vinu ayi minti miawu mi figi, ayi kelula minti mi tsi awu.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Wutuba ayi makhoko mayiza; binzienzi bikambulu thalu.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
Bidia kadika kunusu kinlangu mu tsi awu; bidia mimbutu mi ntoto awu.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Buna wumana vonda bana boso batheti mu tsi awu, mimbutu mioso mitheti mi zingolo ziawu.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Wutotula Iseli va kimosi ayi mfuna wu palata ayi nolo; ayi kusia monika ko mutu wumemata mu zimvila ziawu.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Ezipite yimona khini bubayenda bila tsisi yi Iseli yiba buila.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Wuyalumuna matuti mu diambu di kuba fuka ayi mbazu mu kuba kienzula va builu.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Balomba ayi wuba fidisila zinuni ayi wuba yukutisa mu mapha ma diyilu.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Wuzibula ditadi ayi nlangu wutotuka; banga nlangu wunneni wukumba mu dikanga.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Bila wutebukila moyo tsilꞌandi yinlongo yoyi kavana kuidi Abalahami, kisadi kiandi.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Wutotudila batu bandi mu khini batu bandi bobo kasobula mu biyoko bi mayangi.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Wuba vana mintoto mi makanda, ayi batambula kiuka kisala batu bankaka.
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Muingi balunda minsiku miandi ayi bakinzika Mina miandi. Luzitisa Yave.
