Psaltaren 105

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.

Den gracias a Yavé. Invoquen su Nombre. Proclamen sus obras entre los pueblos.

2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.

Cántenle, cántenle salmos. Hablen de todas sus maravillas.

3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.

Gloríense en su santo Nombre. Alégrese el corazón de los que buscan a Yavé.

4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.

Busquen a Yavé y su poder. Busquen continuamente su rostro.

5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,

Recuerden las maravillas que hizo Él, De sus prodigios y de los juicios de su boca,

6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.

¡Oh ustedes, descendencia de Abraham su esclavo, Hijos de Jacob, su escogido!

7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.

Él es Yavé nuestro ʼElohim. En toda la tierra están sus juicios.

8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,

Recordó para siempre su Pacto, El Pacto que ordenó para 1.000 generaciones,

9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.

Que hizo con Abraham, Y su juramento a Isaac,

10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;

Que estableció a Jacob por estatuto, A Israel como un Pacto sempiterno

11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»

Al decir: A ti te daré la tierra de Canaán Como porción de tu heredad.

12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.

Cuando ellos eran unos pocos, En verdad muy pocos, Y forasteros en ella,

13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.

Y vagaban de nación en nación, Y de [un] reino a otro pueblo.

14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:

No permitió que alguno los oprimiera. Y por amor a ellos reprendió a reyes.

15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»

No toquen a mis ungidos, Ni hagan daño a mis profetas.

16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,

Trajo hambre sobre la tierra. Destruyó toda provisión de pan.

17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.

Envió un varón delante de ellos. A José, vendido como esclavo.

18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,

Afligieron sus pies con grilletes. Él mismo fue puesto en cadenas,

19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.

Hasta que se cumplió su predicción. La Palabra de Yavé lo probó.

20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.

El rey envió y lo soltó. El soberano de pueblos lo libertó.

21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;

Lo puso como administrador de su casa, Y gobernador de todas sus posesiones,

22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.

Para encarcelar a sus gobernantes Como él quisiera, Y enseñar sabiduría a sus ancianos.

23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.

Israel también fue a Egipto, Así que Jacob peregrinó en la tierra de Cam.

24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,

Él aumentó a su pueblo grandemente, Hasta que fueron más fuertes que sus adversarios.

25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.

Cambió el corazón de éstos Para que aborrecieran a su pueblo, Para que obraran astutamente contra sus esclavos.

26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.

Envió a Moisés su esclavo, Y a Aarón, al cual escogió.

27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.

Puso en ellos las palabras de sus señales, Y sus maravillas en la tierra de Cam.

28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.

Envió oscuridad y oscureció. Y ellos no fueron rebeldes a las Palabras de Él.

29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.

Convirtió sus aguas en sangre Y mató sus peces.

30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.

Llenó su tierra de ranas Hasta en las alcobas de sus reyes.

31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.

Habló, y llegaron enjambres de moscas y piojos en todo su territorio.

32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.

Les dio lluvia de granizo y llamas de fuego en su tierra.

33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.

Destrozó sus viñas y sus higueras Y quebró los árboles de su territorio.

34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.

Habló, y llegaron saltamontes y pulgones sinnúmero,

35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.

Y devoraron toda la vegetación en su tierra Y se comieron el fruto de su suelo.

36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.

Golpeó también a todo primogénito en su tierra, Las primicias de todo su vigor.

37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.

Luego los sacó con plata y oro. Entre sus tribus no hubo quien tropezara.

38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.

Egipto se alegró de que salieran, Porque su terror había caído sobre ellos.

39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.

Extendió una nube como cubierta Y fuego para iluminar la noche.

40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.

Pidieron, Y Él atrajo codornices Y los sació de pan del cielo.

41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

Abrió la peña, Y brotaron aguas. Corrieron por los sequedales [como] un río.

42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.

Porque recordó su santa Promesa [Dada] a su esclavo Abraham.

43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.

Sacó a su pueblo con gozo, Con canto de júbilo a sus escogidos.

44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,

Y también les dio las tierras de las naciones, Y tomaron posesión del trabajo de los pueblos,

45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!

Para que guardaran sus Estatutos, Y observaran sus Leyes. ¡Alaben a YA!