< Psaltaren 105 >

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Louvae ao Senhor, e invocae o seu nome; fazei conhecidas as suas obras entre os povos.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Cantae-lhe, cantae-lhe psalmos: fallae de todas as suas maravilhas.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Gloriae-vos no seu sancto nome: alegre-se o coração d'aquelles que buscam ao Senhor.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Buscae ao Senhor e a sua força: buscae a sua face continuamente.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Lembrae-vos das maravilhas que fez, dos seus prodigios e dos juizos da sua bocca;
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
Vós, semente d'Abrahão, seu servo, vós, filhos de Jacob, seus escolhidos.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Elle é o Senhor, nosso Deus; os seus juizos estão em toda a terra.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Lembrou-se do seu concerto para sempre, da palavra que mandou a milhares de gerações.
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
O qual concerto fez com Abrahão, e o seu juramento a Isaac.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
E confirmou o mesmo a Jacob por estatuto, e a Israel por concerto eterno,
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
Dizendo: A ti darei a terra de Canaan, a sorte da vossa herança.
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Quando eram poucos homens em numero, sim, mui poucos e estrangeiros n'ella.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
Quando andavam de nação em nação e d'um reino para outro povo.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Não permittiu a ninguem que os opprimisse, e por amor d'elles reprehendeu a reis, dizendo:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
Não toqueis os meus ungidos, e não maltrateis os meus prophetas.
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Chamou a fome sobre a terra, quebrantou todo o sustento do pão.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Mandou perante elles um varão, José, que foi vendido por escravo:
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Cujos pés apertaram com grilhões: foi mettido em ferros:
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
Até ao tempo em que chegou a sua palavra; a palavra do Senhor o provou.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Mandou o rei, e o fez soltar; o governador dos povos, e o soltou.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Fel-o senhor da sua casa, e governador de toda a sua fazenda;
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
Para sujeitar os seus principes a seu gosto, e instruir os seus anciãos.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Então Israel entrou no Egypto, e Jacob peregrinou na terra de Cão.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
E augmentou o seu povo em grande maneira, e o fez mais poderoso do que os seus inimigos.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Virou o coração d'elles para que aborrecessem o seu povo, para que tratassem astutamente aos seus servos.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Enviou Moysés, seu servo, e Aarão, a quem escolhera.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Mostraram entre elles os seus signaes e prodigios, na terra de Cão.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Mandou trevas, e a fez escurecer; e não foram rebeldes á sua palavra.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Converteu as suas aguas em sangue, e matou os seus peixes.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
A sua terra produziu rãs em abundancia, até nas camaras dos seus reis.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Fallou elle, e vieram enxames de moscas e piolhos em todo o seu termo.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Converteu as suas chuvas em saraiva, e fogo abrazador na sua terra.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Feriu as suas vinhas e os seus figueiraes, e quebrou as arvores dos seus termos.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Fallou elle, e vieram gafanhotos e pulgão sem numero.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
E comeram toda a herva da sua terra, e devoraram o fructo dos seus campos.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Feriu tambem a todos os primogenitos da sua terra, as primicias de todas as suas forças.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
E tirou-os para fóra com prata e oiro, e entre as suas tribus não houve um só fraco.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
O Egypto se alegrou quando elles sairam, porque o seu temor caira sobre elles.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Estendeu uma nuvem por coberta, e um fogo para alumiar de noite.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Oraram, e elle fez vir codornizes, e os fartou de pão do céu.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Abriu a penha, e d'ella correram aguas; correram pelos logares seccos como um rio.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Porque se lembrou da sua sancta palavra, e de Abrahão, seu servo.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
E tirou d'ali o seu povo com alegria, e os seus escolhidos com regozijo.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
E deu-lhes as terras das nações; e herdaram o trabalho dos povos;
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Para que guardassem os seus preceitos, e observassem as suas leis. Louvae ao Senhor.

< Psaltaren 105 >