< Psaltaren 105 >

1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Mwebaze Mukama, mukoowoole erinnya lye; amawanga gonna mugategeeze by’akoze.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Mumuyimbire, mumutendereze; muyimbe ku byamagero bye.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Mumusuute, ng’erinnya lye ettukuvu muligulumiza; emitima gy’abo abanoonya Mukama gijjule essanyu.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Munoonye Mukama n’amaanyi ge; mumunoonyenga ennaku zonna.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Mujjukirenga eby’ekitalo bye yakola, ebyamagero bye, n’emisango gye yasala;
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
mmwe abazzukulu ba Ibulayimu, abaweereza be mmwe abaana ba Yakobo, abalonde be.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Ye Mukama Katonda waffe; ye alamula mu nsi yonna.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Ajjukira endagaano ye emirembe gyonna, kye kigambo kye yalagira, ekyakamala emirembe olukumi,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
ye ndagaano gye yakola ne Ibulayimu, era kye kisuubizo kye yalayirira Isaaka.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Yakikakasa Yakobo ng’etteeka, n’akiwa Isirayiri ng’endagaano eteriggwaawo nti,
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
“Ndikuwa ggwe ensi ya Kanani okuba omugabo gwo.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Bwe baali bakyali batono, nga si bangi n’akamu, era nga bagwira mu nsi omwo,
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
baatambulatambulanga okuva mu ggwanga erimu okulaga mu ddala, ne bavanga mu bwakabaka obumu ne balaga mu bulala.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Teyaganya muntu yenna kubayisa bubi; n’alabulanga bakabaka ku lwabwe nti,
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
“Abalonde bange, ne bannabbi bange temubakolangako kabi.”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Yaleeta enjala mu nsi, emmere yaabwe yonna n’agizikiriza.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
N’atuma omuntu okubeesooka mu maaso, ye Yusufu eyatundibwa ng’omuddu,
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
ebigere bye ne binuubulwa enjegere ze baamusibya, obulago bwe ne buteekebwa mu byuma,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
okutuusa bye yategeeza lwe byatuukirira, okutuusa ekigambo kya Mukama lwe kyamukakasa nti bye yayogera bya mazima.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Kabaka n’atuma ne bamusumulula; omufuzi w’ensi eyo yamuggya mu kkomera.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Yamufuula omukulu w’eby’omu maka ge, n’akulira byonna omufuzi oyo bye yalina;
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
okukangavvulanga abalangira be nga bwe yalabanga, n’okuyigiriza abakulu eby’amagezi.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Oluvannyuma Isirayiri n’ajja mu Misiri; Yakobo bw’atyo n’atuula mu nsi ya Kaamu nga munnaggwanga.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Mukama n’ayaza nnyo abantu be; ne baba bangi nnyo, n’abalabe baabwe ne beeraliikirira,
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
n’akyusa emitima gyabwe ne bakyawa abantu be, ne basalira abaweereza be enkwe.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Yatuma abaweereza be Musa ne Alooni, be yalonda.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Ne bakola obubonero bwe obw’ekitalo mu bantu abo; ne bakolera ebyamagero bye mu nsi ya Kaamu.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Yaleeta ekizikiza ensi yonna n’ekwata, kubanga baali bajeemedde ekigambo kye.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Amazzi gaabwe yagafuula omusaayi, ne kireetera ebyennyanja byabwe okufa.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Ensi yaabwe yajjula ebikere, ebyatuukira ddala ne mu bisenge by’abafuzi baabwe.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Yalagira, ebiwuka ebya buli ngeri ne bijja, n’ensekere ne zeeyiwa mu bitundu byonna eby’ensi yaabwe.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Yafuula enkuba okuba amayinja g’omuzira; eggulu ne libwatuka mu nsi yaabwe yonna.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Yakuba emizeeyituuni n’emizabbibu, n’azikiriza emiti gy’omu nsi yaabwe.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Yalagira, enzige ne zijja ne bulusejjera obutabalika muwendo.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
Ne birya buli kimera kyonna mu nsi yaabwe, na buli kisimbe kyonna mu ttaka lyabwe ne kiriibwa.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
N’azikiriza abaana ababereberye bonna mu nsi yaabwe, nga bye bibala ebisooka eby’obuvubuka bwabwe.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Yaggya Abayisirayiri mu nsi eyo nga balina ffeeza nnyingi ne zaabu; era bonna baali ba maanyi.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Abamisiri baasanyuka bwe baalaba Abayisirayiri nga bagenze, kubanga baali batandise okubatiira ddala.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Yayanjuluzanga ekire ne kibabikka, n’omuliro ne gubamulisiza ekiro.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Baamusaba, n’abaweereza enkwale era n’abaliisanga emmere eva mu ggulu ne bakkuta.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Yayasa olwazi, amazzi ne gatiiriika, ne gakulukuta mu ddungu ng’omugga.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Kubanga yajjukira ekisuubizo kye ekitukuvu kye yawa omuweereza we Ibulayimu.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Abantu be yabaggyayo nga bajaguza, abalonde be nga bayimba olw’essanyu.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Yabawa ensi eyali ey’amawanga amalala, ne basikira ebyo abalala bye baakolerera;
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
balyoke bakwatenga amateeka ge, era bagonderenga ebiragiro bye. Mumutendereze Mukama.

< Psaltaren 105 >