Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Bokumisa Yawe, bobelela Kombo na Ye! Bopanza sango ya misala minene na Ye kati na bikolo!
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Boyemba mpo na lokumu na Ye, bosanzola Ye na mindule! Botatolaka tango nyonso misala minene na Ye nyonso!
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Bosepela na Kombo na Ye ya bule! Tika ete mitema ya bato oyo balukaka Yawe etonda na esengo!
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Bomipesa na Yawe. Bosenga makasi na Ye. Bolukaka tango nyonso elongi na Ye.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Bokanisa bikamwa, makambo minene oyo asalaki mpe bitumbu oyo apesaki,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
bino, bakitani ya Abrayami, mosali na Ye; bino, baponami na Ye, bana mibali ya Jakobi!
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Yawe azali Nzambe na biso, mikano na Ye ekambaka mokili mobimba.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Akanisaka tango nyonso Boyokani na Ye, bilaka na Ye mpo na bikeke nkoto moko,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
boyokani oyo asalaki elongo na Abrayami, mpe ndayi oyo alapaki epai ya Izaki.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Akokisaki bosolo na yango epai ya Jakobi lokola mobeko, epai ya Isalaele lokola boyokani ya libela na libela,
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
tango alobaki: « Nakopesa yo mokili ya Kanana lokola libula oyo epesameli yo! »
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Na tango wana, bazalaki kaka motango moke ya bato mpe bapaya kati na yango;
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
bazalaki koyengayenga longwa na ekolo moko kino na ekolo mosusu, longwa na mokili moko kino na mokili mosusu.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Atikaki moto moko te konyokola bango; apamelaki bakonzi na tina na bango:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
« Bosimba bapakolami na Ngai te, bosala mabe te epai na basakoli na Ngai! »
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Abengisaki nzala makasi kati na mboka, azangisaki bango bilei.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Atindaki moto moko liboso na bango: Jozefi oyo atekamaki lokola mowumbu.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Bakangaki makolo na ye na minyololo mpe batiaki bibende na kingo na ye,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
kino makambo oyo Jozefi asakolaki ekokisamaki, kino Liloba na Yawe etalisaki ete Jozefi alobaki solo.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Mokonzi apesaki mitindo ete bafungola ye minyololo, mokambi atikaki ye na bonsomi.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Akomisaki ye nkolo ya ndako na ye mpe moyangeli ya biloko na ye nyonso,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
mpo ete akonza bakambi na ye mpe alakisa bwanya epai ya bapesi toli ya mokonzi.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Bongo Isalaele akendeki na Ejipito; mpe Jakobi avandaki lokola mopaya kati na mokili ya Cham.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Yawe asalaki ete bato na Ye babota mingi, mpe akomisaki bango makasi koleka banguna na bango.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Abongolaki mitema ya banguna yango mpo ete bayina bato na Ye mpe banyokola bango makasi.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Atindaki mosali na Ye, Moyize, mpe Aron oyo aponaki.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Na mitindo na Ye Nzambe, basalaki bikamwa kati na Ejipito, misala minene kati na mokili ya Cham.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Atindaki molili oyo ekotaki kati na mokili, mpe bato ya Ejipito batombokelaki maloba na Ye te.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Abongolaki mayi makila, mpe abomaki mbisi na yango.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Mokili na bango etondaki na magorodo kino na bashambre ya mokonzi na bango.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Na mitindo na Ye, banzinzi oyo eswaka mpe bangungi eyaki na mboka mobimba.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Na esika ya mvula, atindelaki bango mvula ya mabanga mpe abetisaki kake kati na mokili na bango.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Abebisaki bilanga na bango ya vino mpe ya figi, mpe abukaki banzete ya mboka na bango.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Na mitindo na Ye, mabanki mpe makelele oyo bakokaki kotanga te esopanaki,
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
eliaki matiti nyonso ya mobesu kati na mokili na bango, eliaki bambuma ya mabele na bango.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Abomaki bana liboso nyonso kati na mokili na bango, bambuma ya liboso ya makasi na bango.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Abimisaki Isalaele, bato na Ye, elongo na palata mpe wolo; mpe moko te atiaki tembe kati na mabota na bango.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Ejipito esepelaki komona bango kobima, pamba te somo ya Isalaele ekangaki bango.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Atandaki lipata mpo na kobatela bango, mpe moto mpo na kopesa pole na butu.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Ndenge kaka basengaki, atindelaki bango bakayi mpe atondisaki bango na bilei ya likolo.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Afungolaki libanga, mpe mayi ebimaki, etiolaki lokola ebale kati na esobe.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Mpo ete akanisaki elaka ya bule oyo apesaki mosali na Ye, Abrayami,
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
abimisaki na esengo bato na Ye, baponami na Ye na koganga ya esengo.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Apesaki bango mabele ya bikolo mosusu mpe bazwaki lokola libula mosala ya bikolo yango
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
mpo ete babatela mitindo na Ye mpe batosa mibeko na Ye. Bokumisa Yawe!
