Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
CELEBRATE il Signore; predicate il suo Nome; Fate assapere i suoi fatti fra i popoli.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Cantategli, salmeggiategli, Ragionate di tutte le sue maraviglie.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Gloriatevi nel Nome della sua santità; Rallegrisi il cuor di coloro che cercano il Signore.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Cercate il Signore, e la sua forza; Cercate del continuo la sua faccia.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Ricordate le sue maraviglie ch'egli ha fatte; I suoi miracoli e i giudicii della sua bocca;
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
[O voi], progenie d'Abrahamo, suo servitore; Figliuoli di Giacobbe, suoi eletti.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Egli [è] il Signore Iddio nostro; I suoi giudicii [son] per tutta la terra.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Egli si ricorda in eterno del suo patto, [E] in mille generazioni della parola [ch]'egli ha comandata;
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
[Del suo patto], ch'egli fece con Abrahamo; E del suo giuramento, [ch'egli fece] ad Isacco;
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Il quale egli confermò a Giacobbe per istatuto, [E] ad Israele [per] patto eterno;
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
Dicendo: Io ti darò il paese di Canaan, [Per] sorte della vostra eredità.
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Quantunque fosser ben poca gente, E forestieri in esso.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
E [mentre] essi andavano da una gente ad un'[altra], Da un regno ad un altro popolo,
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Egli non permise che alcuno li oppressasse; Anzi gastigò eziandio dei re per amor loro,
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
[E disse]: Non toccate i miei unti, E non fate alcun male a' miei profeti.
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Poi egli chiamò la fame sopra la terra; [E] ruppe tutto il sostegno del pane.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Egli aveva mandato dinanzi a loro un uomo, [Cioè] Giuseppe, [che] fu venduto per servo;
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
I cui piedi furono serrati ne' ceppi; La cui persona fu messa ne' ferri.
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
La parola del Signore lo tenne al cimento, Fino al tempo che venne ciò ch'egli aveva detto.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Allora il re mandò a farlo sciorre; Il dominator di popoli [mandò] a largheggiarlo.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Egli lo costituì padrone sopra la sua casa, E rettore sopra tutto il suo stato;
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
Per tenere a freno i suoi principi a suo senno; E per dare ammaestramento a' suoi anziani.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Poi Israele entrò in Egitto; E Giacobbe dimorò come forestiere nel paese di Cam.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
E [Iddio] fece grandemente moltiplicare il suo popolo; E lo rendè più possente che i suoi nemici.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Egli rivolse il cuor loro a odiare il suo popolo, A macchinar frode contro a' suoi servitori.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Egli mandò Mosè, suo servitore; Ed Aaronne, il quale egli aveva eletto.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Essi eseguirono fra loro i miracoli ch'egli aveva [loro] detti, E i suoi prodigi nella terra di Cam.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Egli mandò le tenebre, e fece oscurar [l'aria]; Ed essi non furono ribelli alle sue parole.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Egli cangiò le acque loro in sangue, E fece morire il lor pesce.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
La terra loro produsse rane, [Ch'entrarono fin] nelle camere de' loro re.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Alla sua parola venne una mischia d'insetti, [E] pidocchi in tutte le lor contrade.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Egli mutò le lor pioggie in gragnuola, E in fuoco divampante nel lor paese;
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
E percosse le lor vigne, e i lor fichi; E fracassò gli alberi della lor contrada.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Alla sua parola vennero locuste, E bruchi senza numero;
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
Che rosero tutta l'erba nel lor paese, E mangiarono il frutto della lor terra.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Poi egli percosse ogni primogenito nel lor paese, Le primizie d'ogni lor forza.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
E condusse fuori Israele con oro e con argento; E non vi fu alcuno, fra le sue tribù, [che fosse] fiacco.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Gli Egizi si rallegrarono della lor partita; Perciocchè lo spavento di essi era caduto sopra loro.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Egli distese la nuvola, per coverta; Ed [accese] un fuoco, per alluminar[li] di notte.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Alla lor richiesta egli addusse delle quaglie, E li saziò del pane del cielo.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Egli aperse la roccia, e [ne] colarono acque; Rivi corsero per i luoghi aridi.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Perciocchè egli si ricordò della parola della sua santità, [Detta] ad Abrahamo, suo servitore;
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
E trasse fuori il suo popolo con allegrezza, E i suoi eletti con giubilo;
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
E diede loro i paesi delle genti; Ed essi possedettero le fatiche de' popoli;
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Acciocchè osservassero i suoi statuti, E guardassero le sue leggi. Alleluia.
