Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
O bay remèsiman a SENYÈ a! Rele non Li! Fè zèv Li yo rekonèt pami pèp yo.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Chante a Li menm. Chante lwanj a Li. Pale sou tout mèvèy Li yo.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Bay non Li glwa! Kite kè a (sila) ki chache SENYÈ yo vin kontan.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Chache SENYÈ a ak fòs Li. Chache fas Li san rete.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Sonje mèvèy ke Li te fè yo, mirak Li yo avèk jijman ke bouch Li te pale yo.
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
O jèm Abraham, sèvitè Li a, O fis Jacob la, (sila) ke Li te chwazi yo!
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Li se SENYÈ a, Bondye nou an. Jijman Li yo nan tout latè.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Li te sonje akò Li a jis pou tout tan, pawòl ke Li te pase lòd bay pandan mil jenerasyon.
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Akò ke Li te fè avèk Abraham nan, ak sèman ke Li te fè avèk Isaac la.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Li te konfime li a Jacob kon yon règleman, a Israël kon yon akò ki la pou tout tan.
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
Konsa Li te di: “A ou menm, Mwen va bay peyi Canaan kon pòsyon eritaj ou,”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Sa te fèt lè se te sèlman kèk grenn moun ke yo te ye, pa anpil menm, mele ak moun etranje yo ladann l.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
Yo t ap mache toupatou soti nan yon nasyon pou rive nan yon lòt, soti nan yon wayòm pou rive kote yon lòt pèp.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Li pa t kite pèsòn peze yo. Wi, Li te repwoche wa yo pou koz a yo menm:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
“Pa touche onksyone mwen yo! Pa fè pwofèt Mwen yo okenn mal!”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Li te rele gwo grangou rive nan peyi a. Li te kraze sous pen an nèt.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Li te voye yon nonm devan yo, Joseph ki te vann kon esklav.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Yo te aflije pye li ak chenn. Joseph, pou kont li, te kouche nan fè yo,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
jiskaske pawòl li te vin acheve. Pawòl SENYÈ a te fè l kanpe janm.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Wa a te voye lage li. Dirijan a pèp la menm, te bay li libète.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Li te fè li mèt lakay li ak chèf sou tout byen li yo,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
pou mete prens li yo nan prizon lè l te pito, pou l te kab enstwi ansyen sa yo sajès.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Israël osi te rive an Égypte. Konsa Jacob te vin demere nan peyi Cham nan.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
SENYÈ a te fè pèp pa Li vin peple anpil. Li te fè yo vin pifò ke advèsè yo.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Li te vire kè yo pou yo rayi pèp Li a, pou yo aji ak gwo mechanste avèk sèvitè Li yo.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Li te voye Moïse, sèvitè Li a, avèk Aaron ke Li te chwazi.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Yo te fè zèv mèvèy Li yo pami yo, avèk mirak nan peyi Cham yo.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Li te voye tenèb e te fè l fènwa. Epi yo pa t fè rebèl kont pawòl Li yo.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Li te fè dlo yo devni san e te fè pwason yo mouri.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Peyi yo te ranvaye avèk krapo, menm jis rive nan chanm a wa yo.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Li te pale e te vin rive yon epidemi mouch yo, ak vèmin nan tout teritwa yo.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Li te bay yo lagrèl pou lapli, avèk dife brile nan peyi yo.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Li te frape fè desann tout chan fwi yo e te kraze fann pyebwa nan teritwa yo.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Li te pale e krikèt volan yo te vini. Ak jenn krikèt san kontwòl.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
Yo te manje tout sa ki te vèt nan peyi yo, e te manje fwi a teren yo.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Anplis, Li te frape touye tout premye ne nan peyi yo, premye fwi a fòs yo.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Li te fè yo sòti ak ajan ak lò. Pami pèp Li yo, pa t gen yon grenn ki te tonbe.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Égypte te kontan lè yo te sòti, paske laperèz yo te fin tonbe sou yo.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Li te louvri yon nwaj kon kouvèti, avèk dife ki pou klere nan nwit la.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Yo te mande e li te pote zòtolan pou te satisfè yo avèk pen syèl la.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Li te ouvri wòch la e dlo te sòti ladann. Li te koule kote sèch yo tankou yon rivyè.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Li te sonje pawòl sen Li yo avèk Abraham, sèvitè Li a.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Konsa, Li te mennen fè sòti pèp Li a avèk jwa, (sila) ke Li te chwazi avèk gwo kri ak kè kontan yo.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Li te bay yo, anplis, peyi a nasyon yo, Pou yo ta pran posesyon a zèv a pèp yo,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
pou yo te kab kenbe règleman Li yo, e swiv lwa Li yo. Louwe SENYÈ a!
