Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Alleluia. Give thanks to the Lord, and call upon his name; declare his works among the heathen.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Sing to him, yea, sing praises to him: tell forth all his wonderful works.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Glory in his holy name: let the heart of them that seek the Lord rejoice.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Seek ye the Lord, and be strengthened; seek his face continually.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Remember his wonderful works that he has done; his wonders, and the judgments of his mouth;
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
[ye] seed of Abraam, his servants, [ye] children of Jacob, his chosen ones.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
He is the Lord our God; his judgments are in all the earth.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
He has remembered his covenant for ever, the word which he commanded for a thousand generation:
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
which he established as a covenant to Abraam, and [he remembered] his oath to Isaac.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
And he established it to Jacob for an ordinance, and to Israel for an everlasting covenant;
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
saying To thee will I give the land of Chanaan, the line of your inheritance:
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
when they were few in number, very few, and sojourners in it.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
And they went from nation to nation, and from [one] kingdom to another people.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
He suffered no man to wrong them; and he rebuked kings for their sakes:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
[saying], Touch not my anointed ones; and do my prophets no harm.
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Moreover he called for a famine upon the land; he broke the whole support of bread.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
He sent a man before them; Joseph was sold for a slave.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
They hurt his feet with fetters; his soul passed into iron,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
until the time that his cause came on; the word of the Lord tried him as fire.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
The king sent and loosed him; [even] the prince of the people, and let him go free.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
He made him Lord over his house, and ruler of all his substance;
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
to chastise his rulers at his pleasure, and to teach his elders wisdom.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Israel also came into Egypt, and Jacob sojourned in the land of Cham.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
And he increased his people greatly, and made them stronger than their enemies.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
And he turned their heart to hate his people, to deal craftily with his servants.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
He sent fort Moses his servant, [and] Aaron whom he had chosen.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
He established among them his signs, and [his] wonders in the land of Cham.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
He sent forth darkness, and made it dark; yet they rebelled against his words.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
He turned their waters into blood, and slew their fish.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Their land produced frogs abundantly, in the chambers of their kings.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
He spoke, and the dog-fly came, and lice in all their coasts.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
He turned their rain into hail, [and sent] flaming fire in their land.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
And he smote their vines and their fig trees; and broke every tree of their coast.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
He spoke, and the locust came, and caterpillars innumerable,
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
and devoured all the grass in their land, and devoured the fruit of the ground.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
He smote also every first-born of their land, the first-fruits of all their labour.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
And he brought them out with silver and gold; and there was not a feeble one among their tribes.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Egypt rejoiced at their departing; for the fear of them fell upon them.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
He spread out a cloud for a covering to them, and fire to give them light by night.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
They asked, and the quail came, and he satisfied them with the bread of heaven.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
He clave the rock, and the waters flowed, rivers ran in dry places.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
For he remembered his holy word, which [he promised] to Abraam his servant.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
And he brought out his people with exultation, and his chosen with joy;
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
and gave them the lands of the heathen; and they inherited the labours of the people;
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
that they might keep his ordinances, and diligently seek his law.
