Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Pakuru Jehova Nyasaye, luonguru nyinge; landuru ne ogendini duto gima osetimo.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Werneuru, pakeuru gi wende; nyisuru kuom tijene duto miwuoro.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Nyinge maler nigi duongʼ; chuny joma manyo Jehova Nyasaye mondo obed mamor.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Ranguru Jehova Nyasaye gi tekone; dwaruru wangʼe kinde duto.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Paruru gik miwuoro mosetimo, honni mage kod buche mosengʼado,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
yaye un nyikwa Ibrahim jatichne, yaye yawuot Jakobo joge moyiero.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
En e Jehova Nyasaye ma Nyasachwa; buchene ni e piny duto.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Oparo singruokne nyaka chiengʼ, weche mane osingo e tienge tara,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
singruok mane otimo gi Ibrahim, Muma mane okwongʼorego ni Isaka.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Ne ogure ne Jakobo kaka chik, kendo nogure ni Israel kaka singruok mochwere, kowacho ni,
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
“Anamiyi piny Kanaan kaka girkeni mari.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Kane pod gin ji manok e kar rombgi, ne ginok ahinya kendo ne gin welo e pinyno,
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
ne giwuotho e kind ogendini mopogore, ka gidhi e pinyruodhi mopogore opogore.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Ne ok oyie mondo ngʼato osandgi; nokwero ruodhi kowachonegi niya,
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
“Kik umul joga ma awiro; kik uhiny jonabi maga.”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Ne okelo kech e piny kendo noketho yore duto mane giyudogo chiemo;
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
kendo nooro ngʼato otelonegi, ngʼatno ne en Josef mane oloki kaka misumba.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Ne giridho tiendene gi arungu mochuoye chuma, kendo ne giridho ngʼute gi chumbe,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
nyaka nochopo kinde ma gik mane okoro notimore, nyaka wach Jehova Nyasaye nochopo kare.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Ruodh Misri nooro wach mi nogonye jatend ji nogonye thuolo.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Nokete ruodh ode, manorito gik moko duto mane en-go,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
mondo en ema ne otieg jotende kaka ohero kendo opuonj jodonge.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Bangʼe Israel duto nobiro Misri; Jakobo nodoko jadak e piny Ham.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Jehova Nyasaye nomiyo joge onya ahinya; nomiyo gibedo mathoth ma wasikgi ne ok nyal nyalogi,
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
wasikgi ma noloko chunygi mondo ocha joge, kendo noketo chunye mar timo ne jotichne marach.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Nooro Musa jatichne, gi Harun, ngʼat mane oseyiero.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Negitimo ranyisi mag honni e diergi, ee, negitimo timbene miwuoro e piny Ham.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Nooro mudho mi nomiyo piny olil nimar donge ne gisengʼanyo ne wechene?
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Noloko pigegi remo, mi nomiyo rechgi otho.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Ogwende nosieko mopongʼo pinygi, kendo negidonjo nyaka ei ute nindo mag ruodhigi.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Nowuoyo, mi pumbi mag lwangʼni nosieko, kendo kikun nopongʼo pinygi.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Nomiyo kodhi olokore pe kendo mil polo nokwako pinygi;
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
nogoyo yiendegi mag mzabibu gi ngʼowu piny kendo nolwero yiende mane ni e pinygi.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Nowuoyo, mi bonyo nosieko, ongogo mokalo akwana;
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
negichamo gimoro amora mane loth e pinygi koda ka chambgi mane gipidho e puothegi.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Bangʼe nonego nyithindo makayo duto mane ni e pinygi, kodhi mokwongo duto mane gihango nywolo.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Nogolo Israel, kogangore gi fedha kod dhahabu, kendo onge ngʼama nodongʼ chien kuom dhout Israel duto.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Misri ne mor kane giwuok, nikech mbi mar jo-Israel nosegore kuomgi.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Noumogi gi boche polo kaka raum, kendo mach nochiwonegi ler gotieno.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Kane gikwaye, to nokelonegi aluru kendo noyiengʼogi gi makati mar polo.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Noyawo lwanda, mi pi nowuok gi teko; kendo pigno nomol ka aora mamol e piny motwo.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Nimar noparo singruokne maler mane omiyo Ibrahim jatichne.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Nogolo joge gi ilo, adier, nomiyo joge moyier owuok kakok gi mor;
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
nomiyogi pinje mag ogendini, kendo gik ma jomoko nono nochandore ka loso nodoko girkeni magi,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
mondo omi gilu yorene kendo girit chikene. Pak ne Jehova Nyasaye!
