< Psaltaren 105 >
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Hvalite Jahvu, prizivajte mu ime, navješćujte među narodima djela njegova!
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Pjevajte mu, svirajte mu, pripovijedajte sva njegova čudesa!
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Dičite se svetim imenom njegovim, neka se raduje srce onih što traže Jahvu!
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Tražite Jahvu i njegovu snagu, tražite svagda njegovo lice!
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Sjetite se čudesa koja učini, njegovih čuda i sudova usta njegovih!
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
Abrahamov rod sluga je njegov, sinovi Jakovljevi njegovi izabranici!
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
On je Jahve, Bog naš; po svoj su zemlji njegovi sudovi!
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
On se uvijek sjeća svojega Saveza, riječi koju dade tisući naraštaja:
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
Saveza koji sklopi s Abrahamom i zakletve svoje Izaku.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Ustanovi je kao zakon Jakovu, Izraelu vječni Savez,
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
govoreći: “Tebi ću dati kanaansku zemlju kao dio u baštinu vašu.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Kad ih još bješe malo na broju, vrlo malo, i kad bjehu pridošlice u njoj,
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
išli su od naroda do naroda, iz jednoga kraljevstva k drugom narodu,
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
ali ne dopusti nikom da ih tlači, kažnjavaše zbog njih kraljeve:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
“Ne dirajte u moje pomazanike, ne nanosite zla mojim prorocima!”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
I on pozva glad na zemlju, sve zalihe uništi krušne.
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Pred njima čovjeka posla: Josip u ropstvo bijaše prodan.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Sputaše uzama noge njegove, u gvožđe mu vrat staviše,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
dok se ne ispuni proroštvo njegovo, Jahvina ga riječ potvrdi.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Kralj naredi da ga driješe, narÄodÄa poglavar oslobodi njega.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Za domaćina ga stavi kući svojoj, za nadstojnika sveg imanja svoga,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
da velikaše njegove po volji uči i starce njegove mudrosti da vodi.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Tad Izrael u Egipat uđe, Jakov došljak bješe u Kamovoj zemlji.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Narod svoj umnoži veoma, učini ga jačim od dušmana.
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
Okrenu im srce da zamrze narod njegov, da slugama njegovim opaki budu.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Mojsija posla, slugu svoga, Arona, kog odabra.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Činjahu među njima znake njegove i čudesa u Kamovoj zemlji.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Posla tmine, i smrknu se, al' prkosiše oni riječima njegovim.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
U krv im vode prometnu i pobi ribe njihove.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Zemljom im žabe provrvješe, prodriješe i u dvore kraljevske.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Reče, i muha roj doletje i komarci u sve kraje njine.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Mjesto kiše grÓad im dade, ognjene munje po njihovoj zemlji.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Udari im lozu i smokve, polomi stabla u krajima njinim.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Reče, i skakavci dođoše i bezbrojne gusjenice s njima.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
U zemlji im proždriješe svu bilinu, proždriješe rod njihovih njiva.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Pobi sve prvorođene u njihovoj zemlji, sve prvine snage njihove.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Izvede ih sa srebrom i zlatom; u plemenima njinim bolesnih ne bješe.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Odlasku njihovu Egipat se obradova, jer ga od njih strah spopade.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Rasprostro je oblak kao pokrov i oganj da se obnoć sja.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Zamoliše, i dovede prepelice, nebeskim ih kruhom tad nahrani.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Hrid rascijepi, i provri voda, pustinjom poteče kao rijeka.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Tad se sjeti svete riječi svoje što je zada sluzi svome Abrahamu.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Puk svoj s klicanjem izvede i s veseljem izabrane svoje.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
I dade im zemlje poganske, trud naroda baštiniše,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
da čuvaju naredbe njegove i zakone da mu paze. Aleluja!