Psaltaren 105
1 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
Yamikani Yehova, itanani dzina lake; lalikirani pakati pa anthu a mitundu ina zimene Iye wachita.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
Imbirani Iye, imbani matamando kwa Iyeyo; fotokozani za machitidwe ake onse odabwitsa.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
Munyadire dzina lake loyera; mitima ya iwo amene amafunafuna Yehova ikondwere.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
Dalirani Yehova ndi mphamvu zake; funafunani nkhope yake nthawi yonse.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
Kumbukirani zodabwitsa zimene Iye anazichita, zozizwitsa zake ndi maweruzo amene anapereka,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
inu zidzukulu za Abrahamu mtumiki wake, inu ana a Yakobo, osankhika ake.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
Iye ndiye Yehova Mulungu wathu; maweruzo ake ali pa dziko lonse lapansi.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
Iyeyo amakumbukira pangano lake kwamuyaya, mawu amene analamula kwa mibado yonse,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
pangano limene Iye anapanga ndi Abrahamu, lumbiro limene analumbira kwa Isake.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
Iye analitsimikiza kwa Yakobo monga zophunzitsa, kwa Israeli monga pangano lamuyaya:
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
“Ndidzapereka kwa iwe dziko la Kanaani ngati gawo la cholowa chako.”
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
Pamene iwo anali ngati anthu ochepa mʼchiwerengero, ochepa ndithu, ndiponso alendo mʼdzikolo,
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
ankayendayenda kuchoka ku mtundu wina wa anthu ndi kupita ku mtundu wina, kuchoka mu ufumu wina kupita ku wina.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
Iye sanalole wina aliyense kuwapondereza; anadzudzula mafumu chifukwa cha iwo:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
“Musakhudze odzozedwa anga; musachitire choyipa aneneri anga.”
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
Iye anabweretsa njala pa dziko ndipo anawononga chakudya chonse;
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
Iyeyo anatumiza munthu patsogolo pawo, Yosefe anagulitsidwa ngati kapolo.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
Iwo anavulaza mapazi ake ndi matangadza, khosi lake analiyika mʼzitsulo,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
mpaka zimene Iye ananeneratu zitakwaniritsidwa, mpaka mawu a Yehova ataonetsa kuti Iye ananena zoona.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
Mfumu inatuma munthu kukamumasula, wolamulira wa mitundu ya anthu anamasula iyeyo.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
Anamuyika kukhala wolamulira nyumba yake, wolamulira zonse zimene iye anali nazo,
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
kulangiza ana a mfumu monga ankafunira ndi kuphunzitsa nzeru akuluakulu.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
Tsono Israeli analowa mu Igupto; Yakobo anakhala monga mlendo mʼdziko la Hamu.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
Yehova anachulukitsa anthu ake; ndipo anachititsa kuti akhale ochuluka kwambiri kuposa adani awo;
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
amene mitima yawo anayitembenuza kuti idane ndi anthu ake, kukonzera chiwembu atumiki ake.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
Yehova anatuma Mose mtumiki wake, ndi Aaroni amene Iye anamusankha.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
Iwo anachita zizindikiro zozizwitsa pakati pawo, zodabwitsa zake mʼdziko la Hamu.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
Yehova anatumiza mdima nasandutsa dziko kuti likhale la mdima. Koma anthuwo anakaniratu mawu a Yehova.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
Yehova anasandutsa madzi awo kukhala magazi, kuchititsa kuti nsomba zawo zife.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
Dziko lawo linadzaza ndi achule amene analowa mʼzipinda zogona za olamulira awo.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
Iye anayankhula, ndipo kunabwera ntchentche zochuluka ndi nsabwe mʼdziko lawo lonse.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
Iyeyo anatembenuza mvula yawo kukhala matalala, ndi zingʼaningʼani mʼdziko lawo lonse;
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
Anagwetsa mitengo yawo ya mpesa ndi mitengo yawo ya mkuyu, nawononganso mitengo ina ya mʼdziko lawolo.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
Iye anayankhula, ndipo dzombe linabwera, ziwala zosawerengeka;
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
zinadya chilichonse chobiriwira cha mʼdziko lawo, zinadya zonse zotuluka mʼnthaka yawo.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
Kenaka anakantha ana onse oyamba kubadwa a mʼdziko lawo, zipatso zoyamba za umunthu wawo wonse.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
Yehova anatulutsa Israeli, atatenga siliva ndi golide wambiri, ndipo pakati pa mafuko awo palibe mmodzi amene anafowoka.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
Dziko la Igupto linakondwa pamene iwo anachoka, pakuti kuopsa kwa Israeli kunawagwera iwo.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
Iye anatambasula mitambo ngati chofunda chawo, ndi moto owawunikira usiku.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
Iwo anapempha, ndipo Iye anawabweretsera zinziri ndipo anawakhutitsa ndi chakudya chochokera kumwamba.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
Iye anatsekula thanthwe, ndipo madzi anatuluka; ngati mtsinje anayenda mʼchipululu.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
Pakuti anakumbukira lonjezo lake loyera limene linaperekedwa kwa Abrahamu mtumiki wake.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
Iye anatulutsa anthu ake akukondwera, osankhika ake akufuwula mwachimwemwe;
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
Iye anawapatsa mayiko a anthu a mitundu ina ndipo anakhala olowamʼmalo a zimene ena anazivutikira,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
kuti iwo asunge malangizo ake ndi kutsatira malamulo ake. Tamandani Yehova.
