Psaltaren 104
1 Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
¡Bendice a Yahvé, alma mía! ¡Yahvé, Dios mío, cuán grande eres! Te has vestido de majestad y de belleza,
2 Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
envuelto en luz como en un manto. Extendiste el cielo como un cortinaje;
3 du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
construiste tu morada superior sobre las aguas, haces de las nubes tu carroza, cabalgas sobre las alas del viento.
4 Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
A los vientos haces tus mensajeros, y ministros tuyos los relámpagos centellantes.
5 Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
Cimentaste la tierra sobre sus bases de suerte que no vacile jamás.
6 Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
La habías cubierto con el océano como de un manto; las aguas se posaban sobre los montes.
7 Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
Mas huyeron a un grito tuyo, —temblaron a la voz de tu trueno,
8 Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
surgieron los montes, bajaron los valles—, hasta el lugar que les habías destinado.
9 En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
Les fijaste un límite que no traspasarán, para que no vuelvan a cubrir la tierra.
10 Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
Haces correr en arroyos las fuentes que brotan entre los montes,
11 De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
para que beban todas las bestias del campo y sacien su sed los asnos monteses.
12 Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
A sus orillas posan las aves del cielo, que cantan entre el ramaje.
13 Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
Desde tu morada riegas los montes; la tierra se sacia del fruto de tus obras.
14 Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
Produces el heno para los ganados, y las plantas que sirven al hombre, para que saque pan de la tierra,
15 och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
y vino que alegre el corazón del hombre; para que el aceite dé brillo a su rostro y el pan vigorice su corazón.
16 HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
Satúranse los árboles de Yahvé, los cedros del Líbano que Él plantó.
17 fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
Las aves anidan en ellos; en los abetos tiene su casa la cigüeña.
18 Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
Los altos montes dan refugio a los antílopes, las peñas, a los conejos.
19 Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
Para señalar los tiempos, hiciste la luna; el sol conoce la hora de su ocaso.
20 Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
Mandas las tinieblas, y viene la noche; en ellas rondan todas las fieras de las selvas.
21 de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
Los leoncillos rugen en pos de la presa, e imploran de Dios el sustento;
22 Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
al salir el sol se retiran, y se tienden en sus madrigueras;
23 Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
y el hombre acude a su trabajo, a su labranza, hasta la tarde.
24 Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
¡Cuán variadas son tus obras, oh Yahvé! Todo lo hiciste con sabiduría; llena está la tierra de tus riquezas.
25 Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
Mira el mar, grande y anchuroso: allí un hormiguear sin número, de animales pequeños y grandes.
26 Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
Allí transitan las naves, y ese leviatán que creaste para que en él juguetease.
27 Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
Todos esperan de Ti que a su tiempo les des el alimento.
28 Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
Se lo das y ellos lo toman; al abrir Tú la mano se hartan de bienes.
29 Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
Si Tú escondes el rostro, desfallecen; si retiras Tú su aliento, expiran, y vuelven a su polvo.
30 Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
Cuando envías tu soplo, son creados, y renuevas la faz de la tierra.
31 HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
Sea eterna la gloria de Yahvé; gócese Yahvé en sus obras.
32 han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
Mira Él a la tierra, y ella tiembla; toca Él los montes, y humean.
33 Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
A Yahvé cantaré mientras viva; tañeré salmos a mi Dios mientras yo tenga el ser.
34 Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
Séanle gratos mis acentos! Yo en Yahvé me gozaré.
35 Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
¡Sean quitados de la tierra los pecadores y no haya más impíos! ¡Bendice, alma mía, a Yahvé! ¡Hallelú Yah!
