< Psaltaren 104 >

1 Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
Idaydayawko ni Yahweh iti amin a biagko, Yahweh a Diosko, naindaklanka unay; nakawesanka iti dayaw ken daeg.
2 Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
Nabungonka iti lawag a kas iti pagan-anay; uk-ukradem dagiti langit a kas iti kurtina ti tolda.
3 du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
Ipaspasdekmo dagiti arwanan dagiti siledmo iti rabaw dagiti ulep; ar-aramidem a karwahem dagiti ul-ulep; magmagnaka kadagiti payak ti angin.
4 Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
Pagbalbalinenna dagiti angin menmensaherona, dagiti gil-ayab ti apuy nga adipenna.
5 Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
Impasdekna ti pundasion ti daga, ket saanto a pulos daytoy a magunggon.
6 Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
Inabbongam ti daga iti danum a kas iti kawes; inabbongan ti danum dagiti banbantay.
7 Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
Ti panangbabalawmo ti nangpaes-es kadagiti danum; dagus a pimmanawda gapu iti dumanaranudor a timekmo.
8 Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
Bimmangon dagiti banbantay, ken nagwaras dagiti tanap kadagiti disso nga indutokmo para kadakuada.
9 En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
Nangikabilka iti beddeng para kadakuada a didanto ballasiwen; ket saandanto manen nga abbongan ti lubong.
10 Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
Pinagayusna dagiti ubbog kadagiti tanap; nagayus dagiti waig kadagiti nagbabaetan dagiti bantay.
11 De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
Dagitoy ti paggapuan ti inumen dagiti amin nga ayup iti taltalon, ep-ependa ti pannakawaw dagiti atap nga asno.
12 Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
Kadagiti igid iti karayan, agaramid dagiti billit kadagiti umokda; agkakantada kadagiti sangsanga.
13 Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
Sibsibuganna dagiti bantay manipud kadagiti siled ti danumna idiay tangatang. Napnoan ti lubong kadagiti bunga ti nagbannoganna.
14 Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
Pagtubtuboenna dagiti ruot para kadagiti dingwen ken mula a taripatoen dagiti tattao tapno makapataudda iti taraon manipud iti daga.
15 och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
Ar-aramidenna ti arak tapno rumagsak ti tao, iti lana tapno rumaniag ti rupana, ken taraon tapno umatiddog ti biag daytoy.
16 HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
Masibsibogan a nasayaat dagiti kayo ni Yahweh; inmulana dagiti sedro ti Lebanon.
17 fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
Sadiay ti pagumokan dagiti billit. Pagbalbalinen ti kannaway a pagbalayanna ti kayo ti saleng.
18 Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
Agnanaed dagiti atap a kalding kadagiti nangangato a bantay; agserserbi a kamang dagiti koneho ti tuktok ti bantay.
19 Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
Dinutokanna ti bulan a mangmarka iti panagbaliw dagiti panawen; ammo ti init ti tiempo ti ilelennekna.
20 Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
Ar-aramidem ti sipnget iti rabii a tiempo a rumrummuar dagiti amin a narurungsot nga ayup.
21 de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
Agngerngernger dagiti urbon a leon iti panangbirukda kadagiti tukmaanda ken birbirukenda ti taraonda iti agtaud iti Dios.
22 Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
Tunggal sumingising ti init, agsublida a maturog kadagiti rukibda.
23 Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
Kabayatanna, mapan agtrabaho dagiti tattao ket agtrabahoda agingga iti rabii.
24 Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
Anian a nagadu ken nadumaduma ti aramidmo, O Yahweh! Inaramidmo amin dagitoy babaen iti kinasirib; agluplupias ti daga kadagiti aramidmo.
25 Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
Sadiay ti ayan ti nauneg ken nalawa a baybay, a napno kadagiti saan a mabilang a parsua, babassit man ken dadakkel.
26 Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
Agdaldaliasat sadiay dagiti barko, ken adda met sadiay ti Leviatan nga inaramidmo nga agay-ayam idiay baybay.
27 Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
Agpannuray amin dagitoy kenka tapno taraonam ida iti naituding a tiempo.
28 Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
No kasta nga ikkam ida, ummongenda; no kasta nga ilukatmo ti dakulapmo, mapnekda.
29 Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
No kasta nga ilingedmo ta rupam, mariribukanda, no bawyem ti angesda, matayda ken agsublida iti tapok.
30 Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
No ibaonmo ti Espiritum, maparsuada ken pinabarum ti away.
31 HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
Agpaut koma iti agnanayon ti dayag ni Yahweh; ragragsaken koma ni Yahweh ti parsuana.
32 han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
Tantannawaganna ti daga ket agkintayeg daytoy, sagsagidenna dagiti bantay ket agasukda.
33 Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
Kantaak ni Yahweh iti amin a biagko; Agkantaak ti panagdaydayaw iti Diosko agingga a sibibiagak.
34 Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
Agbalin koma a nasam-it kenkuana ti kapanunotak; Agragragsakak kenni Yahweh.
35 Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
Mapukaw koma dagiti managbasol iti daga, ken maawan koma dagiti nadangkes. Idaydayawko ni Yahweh iti amin a biagko. Idaydayawyo ni Yahweh.

< Psaltaren 104 >