< Psaltaren 104 >

1 Lova HERREN, min själ. HERRE, min Gud, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd.
BENDISE si Jeova, O antijo: O Jeova Yuusso, jago y sendangculo; jago minagagago ni y onra, yan y minagas.
2 Du höljer dig i ljus såsom i en mantel, du spänner ut himmelen såsom ett tält;
Ni y untampen maesajao ni y manana taegüije y bestido: ni y jumuto juyong y langet sija taegüije y cottina.
3 du timrar på vattnen dina salar, molnen gör du till din vagn, och du far fram på vindens vingar.
Ni y plumanta y jayo y aposentuña gui jalom janom: ni y fumatinas y mapagajes para caruajeña: ni y mamomocat gui jilo y papan y manglo.
4 Du gör vindar till dina sändebud, eldslågor till dina tjänare.
Ni y fumatinas y manglo sija para tentagoña: y ministroña y mañila y guafe.
5 Du grundade jorden på hennes fästen, så att hon icke vacklar till evig tid.
Ni y pumolo y plinantan tano, ya ti siña manacalamten para taejinecog.
6 Med djupet betäckte du henne såsom med en klädnad; uppöver bergen stodo vattnen.
Ya tumampe güe ni y tinadong taegüije y bestido: y janom sija manotojgue gui sanjilo y beca sija.
7 Men för din näpst flydde de; för ljudet av ditt dunder hastade de undan.
Ya pot y linalatdemo, sija manjanao; ya pot y inagang y julumo mañadig manjanao.
8 Berg höjde sig, och dalar sänkte sig, på den plats som du hade bestämt för dem.
Sija manjanao julo gui beca sija, sija apan papa gui oriyan y bayesija, gui sagayan ni y jago fumamauleg para sija.
9 En gräns satte du, som vattnen ej fingo överskrida, så att de icke åter skulle betäcka jorden.
Jago pumolo y uttimonñija ya ti siña manmalofan guato; para ti siña jabira sija talo para utampe y tano.
10 Du lät källor flyta fram i dalarna, mellan bergen togo de sin väg.
Jatago y tutujon y janom gui jalom y bayesija; ni y manmalalago gui entalo y egso sija.
11 De vattna alla markens djur, vildåsnorna släcka i dem sin törst.
Sija numae guimenñija y todo gâgâ sija gui fangualuan: y manmachaleg na asno sija manmagong y majoñija.
12 Vid dem bo himmelens fåglar, från trädens grenar höja de sin röst.
Ya iya sija nae y pajaron y langet guaja sagañija ya mangacanta gui entalo y ramas sija.
13 Du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.
Güiya numaye janom y egso sija guinin y aposentuña sija: y tano jaspog ni y tinegcha y chechomo.
14 Du låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst. Så framalstrar du bröd ur jorden
Güiya y chaguan munafanlâlâ para y guaca sija, yan y tinanom para usinetbe y taotao: para ufañule nengcano gui tano;
15 och vin, som gläder människans hjärta; så gör du hennes ansikte glänsande av olja, och brödet styrker människans hjärta.
Yan y bino ni y munamamagof y corason y taotao, yan y laña para ulamlam y mataña, yan y pan ni y munamemetgot y corason y taotao.
16 HERRENS träd varda ock mättade, Libanons cedrar, som han har planterat;
Y trongcon jayo Jeova manbula chugo; y sedro sija gui Libano ni y tinanomña;
17 fåglarna bygga där sina nästen, hägern gör sitt bo i cypresserna.
Anae y pajaro jafatitinas y chechoñija; ya y chuchuco, y trongcon pino guimaña.
18 Stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.
Y taquilo na ogso sija para y manmachaleg na chiba: yan y acho sija guinegüe para y conejo.
19 Du gjorde månen till att bestämma tiderna; solen vet stunden då den skall gå ned.
Jatancho y pilan para y tiempo: y atdao tumungo y jinanaoña papa.
20 Du sänder mörker, och det bliver natt; då komma alla skogens djur i rörelse,
Jago fumatinas y jemjom yan puenge; anae todo y gâgâ gui jalomtano mangucunanaf mona.
21 de unga lejonen ryta efter rov och begära sin föda av Gud.
Y manfamaguon na leon sija manaagang ni y manmaconeñija yan jaaliligao y nañija guinin as Yuus.
22 Solen går upp; då draga de sig tillbaka och lägga sig ned i sina kulor.
Y atdao cajulo, sija manmapos, yan manason sija papa gui jalom y liyangñija.
23 Människan går då ut till sin gärning och till sitt arbete intill aftonen.
Y taotao jumajanao mona gui finatinasña yan gui chechoña, asta qui puenge.
24 Huru mångfaldiga äro icke dina verk, o HERRE! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har skapat.
O Jeova, manminegae sija y chechomo! y minenajlom, jago fumatinas sija todo: y tano senbula ni y rinicumo.
25 Se ock havet, det stora ock vida: ett tallöst vimmel rör sig däri, djur både stora och små.
Ayo guato gaegue y tase, dangculo yan ancho, anae y sanjalomña sija y güinaja na mangucunanaf ni ti siña matufong, todoja mandangculo yan mandiquique sija na gâgâ.
26 Där gå skeppen sin väg fram, Leviatan, som du har skapat att leka däri.
Ayo nae manjajanao y batco sija: ayo nae gaegue y lebiatan ni y finatinasmo para y jumugando gui sanjalomña.
27 Alla vänta de efter dig, att du skall giva dem deras mat i rätt tid.
Este sija todo mumananggajao; sa jago siña unnae sija nañija gui tiempo ni matancho.
28 Du giver dem, då samla de in; du upplåter din hand, då varda de mättade med goda håvor.
Sa ayo y jago numae, sija naufandaña: unbaba y canaemo ya sija mannajong ni y minauleg.
29 Du fördöljer ditt ansikte, då förskräckas de; du tager bort deras ande, då förgås de och vända åter till sitt stoft igen.
Unnaatog y matamo, sija mañatsaga: unchule y jinagonñija, sija manmatae, yan manalo guato gui petbosñija.
30 Du sänder ut din ande, då varda de skapade, och du förnyar jordens anlete.
Untago mona y espiritumo, sija manfinatinas: yan jago munanuebo y inatan gui sanjilo y tano.
31 HERRENS ära förblive evinnerligen; må HERREN glädja sig över sina verk,
Polo ya y minalag Jeova ugagaegue para taejinecog: Polo ya si Jeova umagof gui chechona:
32 han som skådar på jorden, och hon bävar, han som rör vid bergen, och de ryka.
Ni y jaatan y jilo y tano yan jayengyong: ni y japacha y egso sija yan janaasgon.
33 Jag vill sjunga till HERRENS ära, så länge jag lever; jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.
Bae jucantaye si Jeova taemenoja y inanaco y linâlâjo: bae jucantaye tinina y Yuusso mientras lalâlâyo.
34 Mitt tal behage honom väl; må jag själv få glädja mig i HERREN.
Polo ya y jinasoco iya güiya usenmames: bae jugofmagof as Jeova.
35 Men må syndare försvinna ifrån jorden och inga ogudaktiga mer vara till. Lova HERREN, min själ Halleluja!
Polo y manisao ya ufanlinachae gui tano, polo y manaelaye ya utaya. Bendise si Jeova, O antijo. Alaba si Jeova.

< Psaltaren 104 >