Psaltaren 103
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Dawid deɛ. Ao me kra, kamfo Awurade; na me mu adeɛ nyinaa nkamfo ne din kronkron no.
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Ao me kra, kamfo Awurade, na mma wo werɛ mfiri ne nneyɛeɛ pa nyinaa,
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
ɔno na ɔde wo mfomsoɔ nyinaa kyɛ woɔ na ɔsa wo nyarewa nyinaa,
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
ɔgye wo nkwa firi damena mu na ɔde adɔeɛ ne mmɔborɔhunu bɔ wo abotire,
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
ɔde nnepa ma wo sɛ wʼapɛdeɛ na wo mmeranteberɛ yɛ foforɔ sɛ ɔkɔdeɛ.
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Awurade yɛ adetenenee na ɔbu wɔn a wɔhyɛ wɔn so nyinaa atɛntenenee.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Ɔkyerɛɛ Mose nʼakwan, na ɔmaa Israelfoɔ hunuu ne nneyɛɛ.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Mmɔborɔhunufoɔ ne ɔdomfoɔ ne Awurade, ne bo kyɛre fu na nʼadɔeɛ dɔɔso.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
Ɔrenkɔ so mmɔ soboɔ, na ɔrennya yɛn ho menasepɔ nkɔsi daa;
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
Ɔrenhwɛ yɛn bɔne ne yɛn nni sɛdeɛ ɛfata na ɔrentua yɛn nnebɔne so ka sɛdeɛ ɛteɛ.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
Na sɛdeɛ ɔsoro ne asase ntam ware no, saa ara na nʼadɔeɛ so wɔ wɔn a wɔsuro no so.
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
Sɛdeɛ apueeɛ ne atɔeɛ ntam ware no, saa ara na wama yɛn ne yɛn mmarato ntam kwan aware.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Sɛdeɛ agya yam hyehye no ne mma ho no, saa ara na Awurade yam hyehye no ma wɔn a wɔsuro no,
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
na ɔnim sɛdeɛ wɔyɛɛ yɛn, ɔkae sɛ yɛyɛ mfuturo.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
Ɔdasani deɛ, ne nna te sɛ ɛserɛ, ɔyɛ frɔmm sɛ wiram nhwiren;
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
sɛ mframa bɔ fa ne so a, na ɔnni hɔ, na ne sibea nnim no bio.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Nanso ɛfiri mmerɛsanten kɔsi nnasanten Awurade adɔeɛ wɔ wɔn a wɔsuro no so, na ne tenenee wɔ wɔn mma mma so,
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
wɔn a wɔdi nʼapam no so na wɔkae di ne mmara so.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Awurade asi nʼahennwa wɔ soro, na nʼahennie di adeɛ nyinaa so.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Monkamfo Awurade, mo a moyɛ nʼabɔfoɔ, mo atumfoɔ a moyɛ nʼahyɛdeɛ, mo a motie nʼasɛm.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Monkamfo Awurade, ɔsoro asafo nyinaa, nʼasomfoɔ a moyɛ nʼapɛdeɛ.
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Monkamfo Awurade, ne nnwuma nyinaa deɛ ɛwɔ nʼaheman mu nyinaa. Ao me ɔkra, kamfo Awurade!
