< Psaltaren 103 >
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Blagoslavljaj Gospoda, oh moja duša, in vse, kar je znotraj mene, blagoslavljaj njegovo sveto ime.
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Blagoslavljaj Gospoda, oh moja duša in ne pozabi vseh dejanj njega,
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
ki odpušča vse tvoje krivičnosti, ki ozdravlja vse tvoje bolezni,
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
ki odkupuje tvoje življenje pred uničenjem, ki te krona z ljubečo skrbnostjo in nežnimi usmiljenji,
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
ki tvoja usta nasičuje z dobrimi stvarmi, tako da se tvoja mladost obnavlja kakor orlova.
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Gospod izvršuje pravičnost in sodbo za vse, ki so zatirani.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Svoje poti je dal spoznati Mojzesu, svoja dela Izraelovim otrokom.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Gospod je usmiljen in milostljiv, počasen za jezo in obilen v usmiljenju.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
Ne bo se vedno pričkal niti svoje jeze ne bo držal na veke.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
Z nami ni ravnal po naših grehih niti nas ni nagrajeval glede na naše krivičnosti.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
Kajti kakor je nebo visoko nad zemljo, tako veliko je njegovo usmiljenje do tistih, ki se ga bojijo.
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
Kolikor daleč je vzhod od zahoda, tako daleč odstranja naše prestopke od nas.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Kakor se oče usmili svojih otrok, tako se Gospod usmili teh, ki se ga bojijo.
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
Kajti pozna naš sestav; spominja se, da smo prah.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
Glede človeka, so njegovi dnevi kakor trava; kakor cvetica polja, tako cveti.
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
Kajti čeznjo gre veter in izgine in njen kraj je ne bo več poznal.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Toda Gospodovo usmiljenje je od večnosti do večnosti na tistih, ki se ga bojijo in njegova pravičnost do otrok otrok,
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
tistim, ki se držijo njegove zaveze in tistim, ki se spominjajo njegovih zapovedi, da jih izpolnjujejo.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Gospod je pripravil svoj prestol v nebesih in njegovo kraljestvo vlada nad vsemi.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Blagoslavljajte Gospoda, vi njegovi angeli, ki se odlikujete v moči, ki izpolnjujete njegove zapovedi s poslušanjem glasu njegove besede.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Blagoslavljajte Gospoda, vse ve njegove vojske, vi njegovi služabniki, ki izpolnjujete njegovo željo.
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Blagoslavljajte Gospoda, vsa njegova dela na vseh krajih njegovega gospostva. Blagoslavljaj Gospoda, oh moja duša.