Psaltaren 103
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Psalmus David. Benedic anima mea Domino et omnia, quae intra me sunt, nomini sancto eius.
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Benedic anima mea Domino: et noli oblivisci omnes retributiones eius:
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
Qui propitiatur omnibus iniquitatibus tuis: qui sanat omnes infirmitates tuas.
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
Qui redimit de interitu vitam tuam: qui coronat te in misericordia et miserationibus.
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
Qui replet in bonis desiderium tuum: renovabitur ut aquilae iuventus tua:
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
Faciens misericordias Dominus: et iudicium omnibus iniuriam patientibus.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Notas fecit vias suas Moysi, filiis Israel voluntates suas.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Miserator, et misericors Dominus: longanimis, et multum misericors.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
Non in perpetuum irascetur: neque aeternum comminabitur.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
Non secundum peccata nostra fecit nobis: neque secundum iniquitates nostras retribuit nobis.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
Quoniam secundum altitudinem caeli a terra: corroboravit misericordiam suam super timentes se.
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
Quantum distat Ortus ab occidente: longe fecit a nobis iniquitates nostras.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Quomodo miseretur pater filiorum, misertus est Dominus timentibus se:
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
quoniam ipse cognovit figmentum nostrum. Recordatus est quoniam pulvis sumus:
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
homo, sicut foenum dies eius, tamquam flos agri sic efflorebit.
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
Quoniam spiritus pertransibit in illo, et non subsistet: et non cognoscet amplius locum suum.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Misericordia autem Domini ab aeterno, et usque in aeternum super timentes eum. Et iustitia illius in filios filiorum,
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
his qui servant testamentum eius: Et memores sunt mandatorum ipsius, ad faciendum ea.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Dominus in caelo paravit sedem suam: et regnum ipsius omnibus dominabitur.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Benedicite Domino omnes angeli eius: potentes virtute, facientes verbum illius, ad audiendam vocem sermonum eius.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Benedicite Domino omnes virtutes eius: ministri eius, qui facitis voluntatem eius.
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Benedicite Domino omnia opera eius: in omni loco dominationis eius, benedic anima mea Domino.
