Psaltaren 103
1 Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
Ipsi David. Benedic, anima mea, Domino, et omnia quæ intra me sunt nomini sancto ejus.
2 Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
Benedic, anima mea, Domino, et noli oblivisci omnes retributiones ejus.
3 han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
Qui propitiatur omnibus iniquitatibus tuis; qui sanat omnes infirmitates tuas:
4 han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
qui redimit de interitu vitam tuam; qui coronat te in misericordia et miserationibus:
5 han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
qui replet in bonis desiderium tuum; renovabitur ut aquilæ juventus tua:
6 HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
faciens misericordias Dominus, et judicium omnibus injuriam patientibus.
7 Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
Notas fecit vias suas Moysi; filiis Israël voluntates suas.
8 Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
Miserator et misericors Dominus: longanimis, et multum misericors.
9 Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
Non in perpetuum irascetur, neque in æternum comminabitur.
10 Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
Non secundum peccata nostra fecit nobis, neque secundum iniquitates nostras retribuit nobis.
11 Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
Quoniam secundum altitudinem cæli a terra, corroboravit misericordiam suam super timentes se;
12 Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
quantum distat ortus ab occidente, longe fecit a nobis iniquitates nostras.
13 Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
Quomodo miseretur pater filiorum, misertus est Dominus timentibus se.
14 Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
Quoniam ipse cognovit figmentum nostrum; recordatus est quoniam pulvis sumus.
15 En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
Homo, sicut fœnum dies ejus; tamquam flos agri, sic efflorebit:
16 När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
quoniam spiritus pertransibit in illo, et non subsistet, et non cognoscet amplius locum suum.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
Misericordia autem Domini ab æterno, et usque in æternum super timentes eum. Et justitia illius in filios filiorum,
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
his qui servant testamentum ejus, et memores sunt mandatorum ipsius ad faciendum ea.
19 HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
Dominus in cælo paravit sedem suam, et regnum ipsius omnibus dominabitur.
20 Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
Benedicite Domino, omnes angeli ejus: potentes virtute, facientes verbum illius, ad audiendam vocem sermonum ejus.
21 Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
Benedicite Domino, omnes virtutes ejus; ministri ejus, qui facitis voluntatem ejus.
22 Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.
Benedicite Domino, omnia opera ejus: in omni loco dominationis ejus, benedic, anima mea, Domino.
