Psaltaren 102
1 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
| نوێژی هەژارێکی ورەڕووخاو، کە هاواری دەباتە بەردەم یەزدان. ئەی یەزدان، گوێ لە نوێژم بگرە، با هاوارم بگاتە لات. |
2 HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
| لە ڕۆژی تەنگانەدا ڕووی خۆتم لێ مەشارەوە، لەو ڕۆژەی کە هاوارت بۆ دەکەم گوێم بۆ شل بکە، زوو وەڵامم بدەوە. |
3 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
| ڕۆژگارم وەک دووکەڵ ڕەوییەوە، ئێسکم وەک پشکۆ گڕی گرتووە. |
4 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
| هەڵپڕووکاوە، دڵم وشک بووەتەوە، نانخواردنم لەبیر نەماوە. |
5 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
| لە دەنگی ناڵەم ئێسکم بە پێستمەوە نووساوە. |
6 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
| وەک کوندەپەپووی بیابانی چۆڵەوانیم لێهاتووە، وەک کوندەپەپووی کەلاوەم لێهاتووە. |
7 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
| ڕادەکشێم و وەک چۆلەکەیەکی تەنهای سەربانم لێهاتووە. |
8 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
| بە درێژایی ڕۆژ دوژمنەکانم سووکایەتیم پێ دەکەن، ئەوانەی لە دژی منن وەک شێتیان لێ هاتووە، نەفرەتم لێدەکەن. |
9 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
| بۆیە خۆڵەمێش دەخۆم وەک نان، فرمێسکم تێکەڵ بە خواردنەوەم بووە، |
10 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
| لەبەر تووڕەیی زۆری تۆ، چونکە هەڵتگرتم و فڕێتدام. |
11 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
| ڕۆژگارم وەک سێبەری خوارە، خۆشم وەک گیا وشک دەبمەوە. |
12 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
| تۆش ئەی یەزدان، هەتاهەتایە لەسەر تەختی، نەوە دوای نەوە یادت دەکەنەوە. |
13 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
| تۆ هەڵدەستیت و بەزەییت بە سییۆن دێتەوە، چونکە ماوەی میهرەبانییە، کاتی هاتووە. |
14 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
| خزمەتکارەکانت بە تاسەوەن بۆ بەردەکانی، دڵیان دەسووتێ بۆ خۆڵەکەی. |
15 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
| هەموو نەتەوەکان لە ناوی یەزدان دەترسن، هەموو پاشاکانی زەویش لە شکۆمەندیت، |
16 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
| چونکە کە یەزدان سییۆن بنیاد دەنێتەوە، بە شکۆمەندی خۆی دەبینرێت. |
17 när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
| ئاوڕ لە نوێژی ڕووتوڕەجاڵەکان دەداتەوە، نوێژەکانیان بە کەم نازانێت. |
18 när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
| ئەمە بۆ نەوەی داهاتوو دەنووسرێت، تاکو ئەو نەوەیە ستایشی یەزدان بکەن، کە هێشتا لەدایک نەبوونە: |
19 Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
| «یەزدان لە بەرزایی پیرۆزگای خۆیەوە دەڕوانێتە خوارێ، لە ئاسمانەوە سەیری زەوی دەکات، |
20 att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
| بۆ ئەوەی گوێی لە ناڵەی دیلەکان بێت، ئەوانە ئازاد بکات کە دراونەتە دەست مردن.» |
21 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
| جا لە سییۆن ناوی یەزدان ڕادەگەیەنرێت، لە ئۆرشەلیم ستایشی، |
22 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
| کاتێک گەلان و پاشایەتییەکان پێکەوە بۆ پەرستنی یەزدان کۆدەبنەوە. |
23 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
| لە ناوەڕاستی تەمەنم هێزی کزکردم، ڕۆژگاری کورتکردم. |
24 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
| گوتی: «ئەی خودای من، لە ناوەڕاستی ڕۆژگارم لام مەدە، ساڵانی تۆ بۆ نەوە دوای نەوەیە. |
25 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
| لە سەرەتاوە بناغەی زەویت دانا، ئاسمانیش دەستکردی تۆیە. |
26 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
| ئەوان لەناودەچن، بەڵام تۆ دەمێنیت، هەموو وەک کراس کۆن دەبن، وەک جلوبەرگ دەیانگۆڕیت و فڕێدەدرێن. |
27 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
| بەڵام تۆ هەروەک خۆتی، ساڵانی تۆ کۆتایی نایەت. |
28 Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände. Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
| کوڕی خزمەتکارەکانت نیشتەجێ دەبن و نەوەکانیان لەبەردەمت دەچەسپێن.» |
