< Psaltaren 102 >

1 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
A prayer of an afflicted [person] if he grows faint and before Yahweh he pours out complaint his. O Yahweh hear! prayer my and cry for help my to you let it come.
2 HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
May not you hide face your - from me on [the] day [when] it is distress to me incline to me ear your on [the] day [when] I will call out hurry answer me.
3 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
For they have come to an end in smoke days my and bones my like a hearth they have been burned.
4 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
It has been struck like vegetation and it has withered heart my for I have forgotten from eating food my.
5 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
From [the] sound of groaning my it clings bone[s] my to flesh my.
6 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
I am like a desert owl of [the] wilderness I am like an owl of [the] waste places.
7 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
I am wakeful and I have become like a bird isolated on a roof.
8 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
All the day they have taunted me enemies my [those who] mock me by me they have sworn.
9 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
For ash[es] like food I have eaten and drinks my with weeping I have mixed.
10 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
Because of indignation your and wrath your for you have picked up me and you have thrown away me.
11 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
Days my [are] like a shadow extended and I like vegetation I am withering.
12 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
And you O Yahweh for ever you sit and remembrance of you [is] to a generation and a generation.
13 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
You you will arise you will have compassion on Zion for [it is] [the] time to show favor to it for it has come [the] appointed time.
14 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
For they take pleasure in servants your stones its and dust its they show favor to.
15 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
And they may fear nations [the] name of Yahweh and all [the] kings of the earth glory your.
16 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
For he has built Yahweh Zion he has appeared in glory his.
17 när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
He has turned to [the] prayer of the destitute person and not he has despised prayer their.
18 när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
Let it be written this for a generation later and a people [who will] be created it will praise Yahweh.
19 Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
For he has looked down from [the] height of holiness his Yahweh from heaven - to earth he has looked.
20 att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
To hear [the] groaning of prisoner[s] to set free [the] sons of death.
21 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
To recount in Zion [the] name of Yahweh and praise his in Jerusalem.
22 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
When gather peoples together and kingdoms to serve Yahweh.
23 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
He has humbled in the way (strength my *Q(K)*) he has cut short days my.
24 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
I said O God my may not you lift up me in [the] middle of days my [are] in a generation of generations years your.
25 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
Before the earth you founded and [were] [the] work of hands your [the] heavens.
26 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
They - they will perish and you you will endure and all of them like garment they will wear out like clothing you will change them and they may pass away.
27 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
And you [are] he and years your not they will come to an end.
28 Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände. Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
[the] children of Servants your they will dwell and offspring their before you it will be established.

< Psaltaren 102 >