< Psaltaren 102 >

1 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
JUNGOG y tinayuyutto, O Jeova, polo y inagangjo ya ufato guiya Jago.
2 HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
Chamo munaatog y matamo guiya guajo gui jaanen anae chatsagayo: naegueng y talangamo guiya guajo; y jaane anae juagangjao, opeyo guse.
3 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
Sa y jaanijo linachae taegüije y aso, ya y telangjo janon taegüije y falot.
4 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
Y corasonjo manetnot, yan anglo taegüije chaguan; sa malefayo jucano y najo pan.
5 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
Ya pot y inagang y inigongjo y telangjo mafachet yan y catneco.
6 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
Parejoyo yan y pelicano na pájaro gui desierto: yan taegüijeyo y memo gui lugat na mayulang.
7 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
Jupulan, yan jumuyong yo taegüije y gorrion na pajaro güigüiyaja gui jilo y atof y guima.
8 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
Y enimigujo lumalatdeyo todot dia; yan ayo sija y manlalalo contra guajo manmanjula pot guajo.
9 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
Sa jagasja jucano y apo taegüije y pan, yan manadaña y guimenjo yan y tanges.
10 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
Sa pot y linalalomo yan y binibumo: sa jago jumatsayo yan yumuteyo.
11 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
Y jaanijo taegüije y anineng ni y umaso; yan angloyo taegüije y chaguan.
12 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
Lao jago, O Jeova, gagaegue jao para taejinecog: yan y memoriasmo asta todo y generasion.
13 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
Jago ucajulo, yan umaase ni iya Sion: sa y tiempo para unmaase nu güiya, magajet na mato y tiempo ni y matancho.
14 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
Sa y tentagomo ninafanmagof ni y achoña: yan ninafanmaase ni y petbosña.
15 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
Enao mina y nasion sija ufanmaañao ni y naan Jeova, yan todo y ray sija gui tano ni y minalagmo.
16 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
Sa si Jeova jafatinas y Sion, umanog güe gui jalom y minalagña.
17 när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
Jagoflamen y tinayuyut y mannesesitao; yan ti jachatlie y tinayuyutñija.
18 när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
Utugue este para y generasion ni y manmámamaela: yan y taotao ni y ufanmafatinas ujaalaba si Jeova.
19 Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
Sa güiya jagasja jaatan papa gui y tinaquilo y santos na sagaña; guinin y langet nae si Jeova jaatan y tano.
20 att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
Para ujungog y inigong y manmaprereso: yan para upula ayo sija y manmatancho para ufanmapuno.
21 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
Para umasangan claro y naan Jeova guiya Sion, yan y alabansaña guiya Jerusalem;
22 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
Anae y taotao sija manetnon ya mandaña, yan y raeno sija para ujasetbe si Jeova.
23 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
Janadafe y minetgotto gui chalan; güiya munacadada y jaanijo.
24 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
Guajo ileco: O Yuusso chamo yo chumuchule gui lamita na jaanijo: y sacanmo sija para todoja y generasion.
25 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
Sa desde y ampmam na tiempo jago pumolo y plinantan tano: yan y langet sija y checho y canaemo.
26 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
Sija ufanmalingo, lao jago ungagaegueja: magajet na todo sija ufanguesbijo taegüije y magago: taegüije y bestido untolaeca sija, ya sija manmatalaeca.
27 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
Lao jago y mismojajao, yan y sacanmo sija ti ufanjocog.
28 Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände. Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
Y famaguon y tentagomo ufangagaegue, yan y semiyanñija ufanmaplanta gui menamo.

< Psaltaren 102 >