Psaltaren 10
1 Varför, HERRE, står du så långt ifrån och fördöljer dig i nödens tider?
Angʼo momiyo ichungʼ gichien, yaye Jehova Nyasaye? Angʼo momiyo ipondo ne ji e ndalo mag chandruok?
2 Genom de ogudaktigas övermod måste den arme lida. Må de fångas i de ränker som de hava uttänkt!
Ngʼat ma timbene richo goyo apedha ni joma onge nyalo kendo omakogi e otegu mage mosechiko.
3 Ty den ogudaktige berömmer sig av sin själs lystnad, och den rovgirige talar förgripligt och föraktar HERREN.
Dwache maricho mopando e chunye omiyo osungore; jowuoche ema ogwedho to Jehova Nyasaye to ochayo.
4 Den ogudaktige säger i sitt högmod: »Han frågar icke därefter.» »Det finnes ingen Gud», så äro alla hans tankar.
Sunga omake ma ok onyal manye; onge thuolo kata matin mochiwo ne Nyasaye e chunye.
5 Trygga äro alltid hans vägar, dina domar gå högt över hans blickar; alla sina ovänner räknar han för intet.
Yorene dhi maber kinde duto, okawore omiyo chikeni ni mabor moyombe; ojaro wasike duto.
6 Han säger i sitt hjärta: »Jag skall icke vackla, över mig skall i evighet ingen olycka komma.»
Owacho ne en owuon niya, “Onge gima nyalo yienga; abiro dak gi kwe kinde duto kaonge gima thaga.”
7 Hans mun är full av förbannelse, av svek och förtryck; hans tunga gömmer olycka och fördärv.
Dhoge opongʼ gi miriambo kod weche mag kwongʼ; chandruok gi weche maricho ni e bwo lewe.
8 Han lägger sig i försåt vid gårdarna, i lönndom vill han dräpa den oskyldige; hans ögon lura på den olycklige.
Okiyo ji e bath yore mag gwengʼ, onego ji apoya koa kuonde moponde, osiko ongʼicho mondo wangʼe omaki joma onge ketho mondo ohiny.
9 Han ligger i försåt på lönnligt ställe, såsom ett lejon i sitt snår, han ligger i försåt för att gripa den arme; han griper den arme, i det han drager honom in i sitt nät.
Okiyo ji kokichore ka sibuor mopondo; okichore mar mako joma ok nyal mondo ohinygi, omako joma ok nyal kendo oywayogi oko gi tonde mar meko.
10 Han trycker sig ned, han ligger på lur, och de olyckliga falla i hans klor.
Joma hapgi rach momako otieko kendo podho chuth, gipodho e bwo tekone.
11 Han säger i sitt hjärta: »Gud förgäter det, han har dolt sitt ansikte, han ser det aldrig.»
Owachone en owuon niya, “Nyasaye wiye osewil; opando wangʼe kendo onge gima oneno.”
12 Stå upp, HERRE; Gud, upplyft din hand, förgät icke de arma.
Aa malo yaye Jehova Nyasaye! Tingʼ badi malo, yaye Nyasaye. Kik wiyi wil gi joma ok nyal.
13 Varför skall den ogudaktige få förakta Gud och säga i sitt hjärta att du icke frågar därefter?
Angʼo momiyo ngʼama timbene richo jaro Nyasaye? Angʼo momiyo owacho e chunye ni, “Ok obi keta piny mopenja gima asetimo?”
14 Du har ju sett det, ty du giver akt på olycka och jämmer, för att taga det i din hand. Åt dig överlämnar den olycklige sin sak; du blev den faderlöses hjälpare.
To in, yaye Nyasaye, ineno chandruok gi kuyo, ikawogi kaka mari kendo itingʼogi e lweti. Ngʼat ma ok nyal; chiwore ne in; in e jakony mar joma onge wuonegi.
15 Bryt sönder den ogudaktiges arm, och hemsök de ondas ogudaktighet, så att du icke mer finner den.
Tur bad ngʼama rach ma timbene richo; luonge mondo onyis ji gik maricho mosetimo lingʼ-lingʼ, ma ji ok nyal fwenyo mi ngʼe.
16 Ja, HERREN är konung alltid och evinnerligen; hedningarna utrotas ur hans land.
Jehova Nyasaye en Ruoth mochwere manyaka chiengʼ; ogendini biro lal nono e pinye.
17 De ödmjukas trängtan hör du, HERRE; du gör deras hjärtan ståndaktiga; du låter ditt öra giva akt
Yaye Jehova Nyasaye, in iwinjo kwayo mar joma chandore; ijiwogi, kendo ichiko iti ni ywakgi,
18 för att skaffa den faderlöse och förtryckte rätt, så att människor, komna av jord, ej längre vålla skräck. Delvis alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.
Ichwako nyithi kiye kod joma isando, mondo dhano ma ochwe gi lowo, kik dhi nyime gi bwogo ji.
