Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
Ordsprog av Salomo, Davids sønn, Israels konge.
2 Av dem kan man lära vishet och tukt,
Av dem kan en lære visdom og tukt og å skjønne forstandige ord;
3 så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
av dem kan en motta tukt til klokskap og lære rettferdighet og rett og rettvishet;
4 De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
de kan gi de enfoldige klokskap, de unge kunnskap og tenksomhet.
5 Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
Den vise skal høre på dem og gå frem i lærdom, og den forstandige vinne evne til å leve rett.
6 Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
Av dem kan en lære å forstå ordsprog og billedtale, vismenns ord og deres gåter.
7 HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
Å frykte Herren er begynnelsen til kunnskap; visdom og tukt foraktes av dårer.
8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
Hør, min sønn, på din fars tilrettevisning og forlat ikke din mors lære!
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
For de er en fager krans for ditt hode og kjeder om din hals.
10 Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
Min sønn! Når syndere lokker dig, da samtykk ikke!
11 Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
Når de sier: Kom med oss! Vi vil lure efter blod, sette feller for de uskyldige uten grunn;
12 såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
vi vil sluke dem levende som dødsriket, med hud og hår, likesom det sluker dem som farer ned i graven; (Sheol h7585)
13 allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
vi vil finne alle slags kostelig gods, fylle våre hus med rov;
14 dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
du skal få kaste lodd om det med oss, vi skal alle ha samme pung -
15 då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
slå da ikke følge med dem, min sønn, hold din fot borte fra deres sti!
16 ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
For deres føtter haster til det onde, og de er snare til å utøse blod;
17 Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
til ingen nytte blir garnet utspent så alle fuglene ser det;
18 Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
de lurer efter sitt eget blod, de setter feller for sig selv.
19 Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
Så går det hver den som søker urettferdig vinning; den tar livet av sine egne herrer.
20 Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
Visdommen roper høit på gaten, den lar sin røst høre på torvene;
21 I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
på hjørnet av larmfylte gater roper den, ved portinngangene, rundt omkring i byen taler den og sier:
22 Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
Hvor lenge vil I uforstandige elske uforstand og spotterne ha lyst til spott og dårene hate kunnskap?
23 Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
Vend om og gi akt på min tilrettevisning! Da vil jeg la min ånd velle frem for eder, jeg vil kunngjøre eder mine ord.
24 Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
Fordi jeg ropte, og I ikke vilde høre, fordi jeg rakte ut min hånd, og ingen gav akt,
25 eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
fordi I forsmådde alle mine råd og ikke vilde vite av min tilrettevisning,
26 därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
så vil også jeg le når ulykken rammer eder, jeg vil spotte når det kommer som I reddes for,
27 ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
når det I reddes for, kommer som et uvær, og eders ulykke farer frem som en stormvind, når trengsel og nød kommer over eder.
28 Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
Da skal de kalle på mig, men jeg svarer ikke; de skal søke mig, men ikke finne mig.
29 Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
Fordi de hatet kunnskap og ikke vilde frykte Herren,
30 ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
fordi de ikke vilde vite av mitt råd og foraktet all min tilrettevisning,
31 därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
derfor skal de ete frukten av sine gjerninger, og av sine onde råd skal de mettes.
32 Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
For de uforstandiges selvrådighet dreper dem, og dårenes trygghet ødelegger dem;
33 Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
men den som hører på mig, skal bo trygt og leve i ro uten frykt for ulykke.
