Ordspråksboken 9
1 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
| دانایی خانووی خۆی بنیاد ناوە، حەوت کۆڵەکەکەی داتاشیوە. |
2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
| سەربڕدراوەکەی سەربڕیوە و شەرابەکەی تێکەڵ کردووە، هەروەها خوانەکەی ئامادە کردووە. |
3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
| کەنیزەکانی خۆی ناردووە و بانگ دەکات، لەسەر بەرزاییەکانی شار: |
4 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
| «کێ ساویلکەیە، با ڕوو لێرە بکات!» بە تێنەگەیشتووش دەڵێت: |
5 »Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
| «وەرن، لە نانی من بخۆن و لەو شەرابەی تێکەڵم کردووە بخۆنەوە. |
6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
| واز لە ساویلکەیی بهێنن و بژین، بە ڕێگای تێگەیشتندا بڕۆن.» |
7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
| ئەوەی گاڵتەجاڕ تەمبێ بکات شەرمەزاری دەست دەکەوێت، ئەوەی بەدکار سەرزەنشت بکات خۆی لەکەدار دەکات. |
8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
| سەرزەنشتی گاڵتەجاڕ مەکە، نەوەک ڕقی لێت بێتەوە؛ سەرزەنشتی دانا بکە، تۆی خۆشدەوێت. |
9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
| ڕێنمایی دانا بکە، داناتر دەبێت، کەسێکی ڕاستودروست فێر بکە، زاناتر دەبێت. |
10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
| لەخواترسی سەرەتای داناییە، ناسینی خودای پیرۆزیش تێگەیشتنە، |
11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
| چونکە بە دانایی ڕۆژگارت زیاد دەکات، ساڵانی ژیانت پتر دەبێت. |
12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
| ئەگەر دانا بیت، داناییەکەت پاداشتت دەداتەوە؛ ئەگەر گاڵتەجاڕ بیت، تەنها لەسەر خۆت دەکەوێت. |
13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
| گێلایەتی وەک خاتوونێکی بە بۆڵەبۆڵە، ساویلکەیە و هیچ شتێک نازانێت. |
14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
| لە بەردەرگای ماڵەکەی دادەنیشێت، لەسەر کورسییەک لە بەرزترین شوێنی شار، |
15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
| بۆ بانگکردنی ڕێبوارەکان، ئەوانەی لە ڕێچکەی خۆیان دەڕۆن: |
16 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
| «کێ ساویلکەیە، با ڕوو لێرە بکات!» بە تێنەگەیشتووش دەڵێت: |
17 »Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
| «ئاوی دزراو شیرینە، نانی بە دزی بەتامە.» |
