Ordspråksboken 9
1 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
Knare antahi'zamo'a mago a'kna hu'neankino noma'a negino, 7ni'a noma azeri oti zafa antreno eriso'e nehie.
2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
Hagi ana a'mo'a ra ne'za retro nehuno, waini tina tro huno nenteno, ne'zama ante trara retro hunte'ne.
3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
Ana huteno eri'za a'ne'a, vahe ome kehihogu hunezamanteno, agra rankumapina marerisga hunereti ke'zana atino,
4 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
tamagi omane vahe'motane refakoma hutama kezampima atupa'ma hu'nesamota,
5 »Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
rukrehe huta nagrite etma ne'zana eme neneta, waini tima tro'ma hunte'noana eme neho.
6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
Hagi neginagi kavukava'ma nehanazana netrenka nomanizanka'a agafa hunka erintese nehunka knare antahintahizana rempi hunka nentahinka anazana hunka vuo.
7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
Azanava kema hu vahe'mofoma azeri fatgoma hananana, kema asamisana kegura huhaviza hugantegahie. Kefo avu'ava'ma nehanimofo azeri fatgo hu kema hananana, ana kegura kiza zokago ke hugantegahie.
8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
Ana hu'negu azanava ke'ma nehia vahera azeri fatgo osuo, avesra hugantegahie. Ama' antahi'zane vahe'ma azeri fatgoma hanankeno'a, avesigantegahie.
9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
Ama' antahintahine vahe avumrora nentegeno mago'ane antahintahifina, ama huno manino. Fatgo avu'ava zane ne' rempi hunemigeno antahintahi'afina mago'ane antahi'zana erino.
10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
Ramofoma koro'ma hunteno agorga'ama mani'zamo'a, knare antahi'zamofo agafa me'ne. Ruotage'ma Hu'nemofo kagra antahi ama'ma hananana, ama' antahi'za erigahane.
11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
Na'ankure knare antahi'zamo'a huno, nagriteti za'zakna nemaninka mago'ane rama'a kafu manigahane hu'ne.
12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
Kagrama ama' antahizama erisanana, knare antahi'zamo'a, mizama'a kamigahie. Kagrama kiza zokagoma huntesanana kagra'a haviza hugahane.
13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
Neginagi avu'ava'ma hu'zamo'a mago a'mo rankege nehiankna hu'neankino, ke antahi'zama'a omanegeno, antahintahizana agripina omane'ne.
14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
Agrira noma'amo'a rankumamofona mesga huno me'negeno kahama'are manineno,
15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
zamagra'a erizante'ma vu fatgo hu'za kante'ma agatere'za vu'za e'zama haza vahekura, kezatino,
16 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
atrenke'za zamagi omne vahe'mo'za rukrahe hu'za eho, nehuno refko hu'zama ke ama' osu'naza vahe'mokizmigura kea nehie.
17 »Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
Kumzafama ase'nana timo'a knare haga hugahie. Hagi ne'zama kagragu oku'ama ne'nana ne'zamo'a haga hugahie.
