Ordspråksboken 9
1 Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
Cyihnaak ing a im sa nawh, ak tung khqih ling hy.
2 Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
Ak khqin ce him nawh misurtui ce tloeih nawh ak caboei ce phaih hy.
3 Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
A bibikung nula khqi ce tyi khqi nawh, khawkkhui a sangnaak hynna cet unawh kyy uhy.
4 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
“Cyihnaak amak ta khqi boeih vebenna law lah uh,” tinawh siimnaak amak ta khqi ce khyy khqi hy.
5 »Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
“Law unawh taw, ka buh ai unawh kak tloeih cee misurtui ce aw lah uh.
6 Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
Aw nangmih thlakqawkhqi aw qaawnaak lam ce cehtaak unawh hqing lah uh; siimnak lamawh ce cet lah uh,” ti hy.
7 (Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
Thlaktlai ak toel kung ing chah pyi lat nawh, thlakche ak ho kung ing kut zaawk lat hy.
8 Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
Thlaktlai ce koeh toel, ni sawh na kaw, thlakcyi mah toel, anih ing ni lung na kaw.
9 Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
Thlakcyi ce toel lah, a cyihnaak pung khqoet kaw; thlakcyi ce cawngpyi lah, a simnaak ing pung khqoet kaw.
10 HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
Bawipa kqihchahnaak taw cyihnaak a kungpyina awm nawh, ak ciim siimnaak cetaw zaaksimnaakna awm hy.
11 Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
Kaih caming na khawkum pung khqoet kawm saw, na hqingnak khawnghii ing sau khqoet kaw.
12 Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
Na cyih awhtaw, namah ham nak cyina awm kawm saw, thlaktlaina na awm awhtaw namah ing zaawk kawp ti.
13 En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
Nukche ing akut am khoem poek nawh, a khawboe see nawh, am cyi hy.
14 Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
A im chawmkengawh ngawi nawh, khawkkhui hynsang ngawihnaak awhce ngawi nawh,
15 för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
A mimah lamawh ak cet khqi ce khy khqi nawh,
16 »Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
“Khaw amak simkhqi boeih vena law seh,” ti nawh khyy hy. Siimthainaak amak ta khqi venawh bai,
17 »Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
“Quuk tui taw aawi dikdik nawh, quuk buh ai taw aawp hy,” ti hy
