< Ordspråksboken 8 >

1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
[Qulaq sal, ] danaliq chaqiriwatmamdu? Yoruqluq sada chiqiriwatmamdu?
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
Yollarning égiz jayliridin, Doqmushlardin u orun alidu,
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
Sheherge kiridighan qowuqlarning yénida, Herqandaq derwaza éghizlirida u murajiet qilmaqta: —
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
«I mötiwerler, silerge murajet qilimen, Hey, adem baliliri, sadani siler üchün qilimen,
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Gödek bolghanlar, zéreklikni öginiwélinglar, Exmeq bolghanlar, yoruqluqqa érishinglar!
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Manga qulaq sélinglar, Chünki güzel nersilerni dep bérimen, Aghzimni échip, durus ishlarni [silerge] yetküzimen.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
Éytqanlirim heqiqettur, Aghzim rezilliktin nepretlinidu;
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
Sözlirimning hemmisi heq, Ularda héchqandaq hiyligerlik yaki egitmilik yoqtur.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
Ularning hemmisi chüshen’genler üchün éniq, Bilim alghanlar üchün durus-toghridur.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Kümüshke érishkendin köre, nesihetlirimni qobul qilinglar, Sap altunni élishtin köre bilimni élinglar.
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
Chünki danaliq leel-yaqutlardin ewzel, Herqandaq etiwarliq nersengmu uninggha teng kelmestur.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
Men bolsam danaliqmen, Zéreklik bilen bille turimen, Istiqamettin kélip chiqqan bilimni ayan qilimen.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
Perwerdigardin eyminish — Yamanliqqa nepretlinish démektur; Tekebburluq, meghrurluq, yaman yol hem shum éghizni öch körimen.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
Mende obdan meslihetler, pishqan hékmet bar; Men dégen yoruqluq, qudret mendidur.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
Padishahlar men arqiliq höküm süridu, Mensiz hakimlar adil höküm chiqarmas.
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
Men arqiliqla emirler idare qilidu, Aliyjanablar, yer yüzidiki barliq soraqchilar [toghra] höküm qilidu.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
Kimki méni söyse, menmu uni söyimen, Méni telmürüp izdigenler méni tapalaydu;
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
Mende bayliq, shöhret, Hetta konirimas, köchmes dölet we heqqaniyetmu bar.
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
Mendin chiqqan méwe altundin, Hetta sap altundin qimmetliktur, Mendin alidighan daramet sap kümüshtinmu üstündur.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
Men heqqaniyet yoligha mangimen; Adalet yolining otturisida yürimenki,
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
Méni söygenlerni emeliy nersilerge miras qildurimen; Ularning xezinilirini toldurimen.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
Perwerdigar ishlirini bashlishidila, Qedimde yasighanliridin burunla, Men uninggha tewedurmen. Ezeldin tartipla — muqeddemde, Yer-zémin yaritilmastila, Men tiklen’genmen.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
Chongqur hanglar, déngiz-okyanlar apiride bolushtin awwal, Men meydan’gha chiqirilghanmen; Mol su urghup turidighan bulaqlar bolmastinla,
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
Égiz taghlar öz orunlirigha qoyulmastinla, töpilikler shekillenmestinla, [Perwerdigar] bipayan zémin, keng dalalarni, Alemning esliydiki topa-changlirinimu téxi yaratmastinla, Men meydan’gha chiqirilghanmen.
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
U asmanlarni bina qiliwatqinida, Déngiz yüzige upuq siziqini siziwatqinida, Ershte bulutlarni orunlashturup, Chongqur déngizdiki bulaq-menbelerni mustehkemlewatqinida, Déngiz sulirini békitken dairidin éship ketmisun dep perman chüshüriwatqinida, Bipayan zéminning ullirini quruwatqinida, Men u yerde idim;
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
Shu chaghda goya usta bir hünerwendek Uning yénida turghanidim, Men herdaim Uning aldida shadlinattim, men Uning kündilik dil’arami idim;
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
Men Uning alimidin, yer-zéminidin shadlinip, Dunyadiki insanlardin xursenlik tépip yürettim,
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
Shunga i balilar, emdi manga qulaq sélinglar; Chünki yollirimni ching tutqanlar neqeder bext tapar!
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
Alghan nesihetke emel qilip, Dana bolghin, uni ret qilma.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
Sözümge qulaq sélip, Herküni derwazilirim aldidin ketmey, Ishiklirim aldida méni kütidighan kishi neqeder bextliktur!
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
Kimki méni tapsa hayatni tapidu, Perwerdigarning shepqitige nésip bolidu.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
Lékin manga gunah qilghan herkim öz jénigha ziyan keltüridu, Méni yaman körgenler ölümni dost tutqan bolidu».

< Ordspråksboken 8 >