< Ordspråksboken 8 >
1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
Mar ne kliče modrost? In razumevanje [ne] dviguje svojega glasu?
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
Stoji na vrhu visokih krajev, ob poti, na krajih steza.
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
Kliče pri velikih vratih, pri mestnem vhodu, pri vstopanju, pri vratih.
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
Vam, oh možje, kličem in moj glas je k človeškim sinovom.
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Oh vi preprosti, razumite modrost, in vi bedaki, bodite razumevajočega srca.
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Poslušajte, kajti govorila bom o odličnih stvareh in odpiranje mojih ustnic bodo prave stvari.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
Kajti moja usta bodo govorila resnico, zlobnost pa je mojim ustnicam ogabnost.
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
Vse besede mojih ust so v pravičnosti, v njih ni ničesar kljubovalnega ali sprevrženega.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
So čisto preproste tistemu, ki razume in pravilne tem, ki najdejo spoznanje.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Sprejmite moje poučevanje in ne srebra in spoznanje raje kakor izbrano zlato.
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
Kajti modrost je boljša kakor rubini in vse stvari, ki se lahko želijo, se ne morejo primerjati k njej.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
Jaz, modrost, prebivam z razumnostjo, odkrivam spoznanje razumnih domiselnosti.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
Gospodov strah je sovražiti zlo. Ponos, aroganco, zlobno pot in kljubovalna usta sovražim.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
Nasvet je moj in zdrava modrost. Jaz sem razumevanje, jaz imam moč.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
Po meni kraljujejo kralji in princi odrejajo pravico.
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
Po meni vladajo princi in plemiči, celó vsi zemeljski sodniki.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
Ljubim tiste, ki me ljubijo in tisti, ki me iščejo zgodaj, me bodo našli.
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
Bogastva in čast sta z menoj; da, trajna bogastva in pravičnost.
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
Moj sad je boljši kakor zlato; da, kakor čisto zlato in moje poplačilo kakor izbrano srebro.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
Vodim po poti pravičnosti, po sredi stezá sodbe,
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
da lahko povzročim tistim, ki me ljubijo, da podedujejo imetje in jaz bom napolnila njihove zaklade.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
Gospod me je imel v lasti od začetka svoje poti, pred svojimi deli od davnine.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
Bila sem postavljena od večnosti, od začetka ali preden je bila zemlja.
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
Ko tam ni bilo globin, sem bila rojena, ko tam ni bilo studencev, obilnih z vodo.
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
Preden so bile gore nameščene, pred hribi sem bila rojena,
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
medtem ko še ni naredil zemlje niti polj niti najvišjega dela iz prahu sveta.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
Ko je pripravljal nebo, sem bila tam, ko je postavil obod na obličju globine,
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
ko je zgoraj osnoval oblake, ko je utrdil studence globin,
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
ko je morju dal svoj odlok, da vode ne bodo prekoračile njegove zapovedi, ko je določil temelje zemlje,
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
tedaj sem bila poleg njega, kakor nekdo vzgojen z njim in dnevno sem bila njegovo veselje, vedno radostna pred njim,
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
radostna na naseljivem delu njegovega zemeljskega [kroga] in moja veselja so bila s človeškimi sinovi.
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
Zdaj mi torej prisluhnite, oh vi otroci, kajti blagoslovljeni so tisti, ki se drže mojih poti.
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
Poslušajte poučevanje, bodite modri in tega ne zavrnite.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
Blagoslovljen je človek, ki me posluša, ki dnevno bedi pri mojih velikih vratih, ki čaka pri podbojih mojih vrat.
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
Kajti kdor me najde, najde življenje in dosegel bo naklonjenost od Gospoda.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
Toda kdor zoper mene greši, škodi svoji lastni duši. Vsi tisti, ki me sovražijo, ljubijo smrt.