< Ordspråksboken 8 >

1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
智慧は呼はらざるか 聡明は聲を出さざるか
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
彼は路のほとりの高處また街衝のなかに立ち
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
邑のもろもろの門 邑の口および門々の入口にて呼はりいふ
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
人々よわれ汝をよび 我が聲をもて人の子等をよぶ
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
拙き者よなんぢら聡明に明かなれ 愚なる者よ汝ら明かなる心を得よ
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
汝きけ われ善事をかたらん わが口唇をひらきて疋事をいださん
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
我が口は眞実を述べわが口唇はあしき事を憎むなり
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
わが口の言はみな義し そのうちに虚偽と奸邪とあることなし
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
是みな智煮の明かにするところ 知識をうる者の正とするところなり
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
なんぢら銀をうくるよりは我が教をうけよ 精金よりもむしろ知識をえよ
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
それ智慧は眞珠に愈れり 凡の寳も之に比ぶるに足らず
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
われ智慧は聡明をすみかとし 知識と謹愼にいたる
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
ヱホバを畏るるとは惡を憎むことなり 我は傲慢と驕奢 惡道と虚偽の口とを憎む
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
謀略と聡明は我にあり 我は了知なり 我は能力あり
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
我に由て王者は政をなし 君たる者は義しき律をたて
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
我によりて主たる者および牧伯たちなど瓦て地の審判人は世ををさむ
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
われを愛する者は我これを愛す 我を切に求むるものは我に遇ん
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
富と榮とは我にあり 貴き寳と公義とも亦然り
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
わが果は金よりも精舎よりも愈り わが利は精銀よりもよし
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
我は義しき道にあゆみ 公平なる路徑のなかを行む
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
これ我を愛する者に貨財をえさせ 又その庫を充しめん爲なり
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
ヱホバいにしへ其御わざをなしそめたまへる前に その道の始として我をつくりたまひき
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
永遠より元始より地の有ざりし前より我は立られ
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
いまだ海洋あらず いまだ大なるみづの泉あらざりしとき我すでに生れ
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
山いまださだめられず 陵いまだ有ざりし荊に我すずでに生れたり
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
即ち神いまだ地をも野をも地の塵の根元を石造り給はざりし時なり
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
かれ天をつくり海の面に穹蒼を張たまひしとき我かしこに在りき
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
彼うへに雲氣をかたく定め 淵の泉をつよくならしめ
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
海にその限界をたて 水をしてその岸を踰えざらしめ また地の基を定めたまへるとき
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
我はその傍にありて創造者となり 日々に欣び恒にその前に樂み
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
その地にて樂み又世の人を喜べり
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
されば小子等よ いま我にきけ わが道をまもる者は福ひなり
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
教をききて智慧をえよ 之を棄ることなかれ
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
凡そ我にきき 日々わが門の傍にまち わが戸口の柱のわきにたつ人は福ひなり
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
そは我を得る者は生命をえ ヱホバより恩寵を獲ればなり
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
我を失ふものは自己の生命を害ふ すべて我を惡むものは死を愛するなり

< Ordspråksboken 8 >