< Ordspråksboken 8 >
1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
Tu proclameras la Sagesse, afin que la prudence t'obéisse.
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
Car elle se tient sur les cimes des monts; elle est debout au milieu des sentiers.
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
Elle s'assied devant les portes des riches, et à l'entrée des villes; elle chante
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
C'est vous, ô hommes, que j'appelle; j'élève ma voix devant les fils des hommes.
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Comprenez, innocents, la subtilité; et vous, ignorants, déposez la science en votre cœur.
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Écoutez-moi; car je vais dire des choses saintes, et proférer de mes lèvres la justice.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
Car ma langue va méditer la vérité, et j'ai en abomination les lèvres menteuses.
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
Toutes les paroles de ma bouche sont selon la justice; en elles rien d'oblique et de tortueux.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
Elles sont toutes offertes à ceux qui comprennent, et justes pour ceux qui trouvent la Sagesse.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Recevez l'instruction et non l'argent, et la science plutôt que l'or raffiné.
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
Car la sagesse a plus de prix que les pierres précieuses, et rien de ce que l'on estime de plus précieux ne la vaut.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
Moi, la Sagesse, j'ai demeuré avec le conseil et le savoir; j'ai appelé à moi l'intelligence.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
La crainte du Seigneur hait l'iniquité, et l'insolence, et l'orgueil et les voies des méchants; et moi aussi, je hais les voies tortueuses des méchants.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
C'est à moi le conseil et la fermeté, à moi la prudence, à moi la force.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
Par moi, les rois règnent, et les princes écrivent des jugements équitables.
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
Par moi, les grands sont glorifiés; par moi, les monarques commandent à la terre.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
Moi j'aime ceux qui m'aiment, et ceux qui me cherchent me trouvent.
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
De moi dépendent la fortune et la gloire, et les grandes richesses et la justice.
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
Mieux vaut recueillir mes fruits que de l'or et des pierres précieuses, et mes rejetons sont meilleurs que l'argent le plus pur.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
Je me promène dans les voies de l'équité, et je reviens par les voies de la justice;
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
pour distribuer à ceux qui m'aiment une part de mes richesses, et remplir de biens leurs trésors. Après vous avoir publié ce qui arrive chaque jour, je vais énumérer les choses qui sont de toute éternité.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
Le Seigneur m'a créé au commencement de Ses voies, pour faire Ses œuvres.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
Il m'a établie avant le temps, au commencement, avant de créer la terre,
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
et avant de créer les abîmes, avant que l'eau jaillit des fontaines.
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
Il m'a engendrée avant que les montagnes et les collines fussent affermies.
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
Le Seigneur a fait les champs et les déserts, et les cimes habitées sous le ciel.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
Quand Il a préparé le ciel, j'étais auprès de Lui, et lorsqu'Il a élevé Son trône sur les vents,
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
et lorsqu'en haut Il a donné aux nuées leur cohérence, et aux fontaines qui sont sous le ciel leur équilibre,
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
et lorsqu'Il a affermi les fondements de la terre;
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
j'étais là, près de Lui, disposant tout avec Lui; j'étais là, et Il Se délectait en moi; chaque jour, à tout moment, je me réjouissais de la vue de Son visage;
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
lorsqu'Il S'applaudissait d'avoir achevé la terre, et Se complaisait dans les fils des hommes.
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
Maintenant donc, mon fils, écoute-moi:
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
Heureux l'homme qui m'écoutera, et le mortel qui gardera mes voies, veillant le jour à mes portes et gardant le seuil de ma demeure.
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
Car mes portes sont des portes de vie, et en elles réside la volonté du Seigneur.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
Ceux qui pèchent contre moi outragent leur âme, et ceux qui me haïssent aiment la mort.