< Ordspråksboken 8 >
1 Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
Donge rieko luongo? Donge ngʼeyo tiend wach tingʼo dwonde ka goyo koko?
2 Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
Ochungʼ e kuonde motingʼore e bath yo, e akerkeke mag yore.
3 Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
Oywak matek e bath dhorangeye midonjogo e dala maduongʼ,
4 Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
kowacho niya, “Aluongou, yaye un ji, aluongou un ji duto manie piny.
5 Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
Un joma ngʼeyogi tin, nwangʼuru rieko; to un joma ofuwo, nwangʼuru ngʼeyo.
6 Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
Winjuru, nikech an gi gik mabeyo mangʼeny madwaro nyisou; ayawo dhoga mondo awach gima kare.
7 Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
Dhoga wacho gima adiera nikech dhoga kwedo gik maricho.
8 Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
Weche duto mawuok e dhoga gin kare, onge moro kuomgi mobam kata modwanyore.
9 De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
Ne jogo mongʼeyo pogo tiend wach, gigi duto nikare, giber ni jogo man-gi ngʼeyo.
10 Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
Yier puonjna kar fedha kendo ngʼeyo kar dhahabu mowal,
11 Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
nikech rieko ber moloyo kite ma nengogi tek, kendo gimoro amora madiher ok nyal romo kode.
12 Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
“An, rieko, wadak kaachiel gi ngʼado bura makare; an-gi ngʼeyo kod pogo tiend wach.
13 Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
Luoro Jehova Nyasaye en sin gi richo; amon gi sunga kod ngʼayi, timbe maricho kod wuoyo mochido.
14 Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
Ngʼado rieko kod ngʼado bura malongʼo gin maga; an-gi winjo tiend wach kod nyalo.
15 Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
An ema amiyo ruodhi locho kendo joloch loso chike makare.
16 Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
Nikech an, amiyo yawuot ruodhi loch kod joka ruodhi duto marito pinje.
17 Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
Ahero jogo mohera, to jogo ma manya yuda.
18 Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
Mwandu gi luor ni kuoma, mwandu mochwere kod mewo.
19 Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
Olemba ber moloyo dhahabu maber, gino machiwo oloyo fedha moyier.
20 På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
Awuotho e yo mobidhore makare, e yore mag bura makare,
21 till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
kachiwo mwandu ni jogo mohera kendo amiyo kuondegi mag keno bedo mopongʼ chutho.
22 HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
“Jehova Nyasaye nokwongo chweya kaka tichne mokwongo motelo ni tijene machon.
23 Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
Noyiera aa chakruok manyaka chiengʼ, kapok piny kobetie.
24 Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
Kapok nembe kobetie, nonywola kata ka sokni mopongʼ gi pi ne onge.
25 Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
Nonywola ka gode madongo ne pok obedo kuonde ma gintie, bende ka gode matindo ne pod onge,
26 när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
kapok ne ochweyo piny kaachiel gi pewene kata mana lowo mar piny.
27 När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
Ne antie kane oketo polo kama entie, kata kane oketo giko mar nembe,
28 när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
kane oketo boche polo malo, kendo kane oketo sokni mag nembe mogurore motegno,
29 när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
kane ochiwo kuonde giko mag nam matin mondo pi kik okadh kama oketee, kendo kane oloso mise mar piny.
30 då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
Ne an jatich molony mobedo bute. Napongʼ gi mor mogundho odiechiengʼ ka odiechiengʼ kamor e nyime kinde duto,
31 jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
ka amor e pinye mangima kendo ail gi ji duto.
32 Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
“Omiyo koro yawuota, winjauru; gin johawi jogo morito yorena.
33 Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
Winjuru puonjna mondo ubed mariek, kik uchagi.
34 Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
En jahawi ngʼat mawinja, marito pile e dhoutena korito e dhorangaya.
35 Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
Nimar ngʼat monwangʼa oyudo ngima kendo oyudo ngʼwono kuom Jehova Nyasaye.
36 Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
To ngʼatno ma odaga hinyore kende owuon; jogo duto mamon koda ohero tho.”