< Ordspråksboken 7 >
1 Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
И оғлум, сөзлиримгә әмәл қил, Тапшуруқлиримни жүригиңдә сақла.
2 Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
Тапшуруқлиримға әмәл қилсаң, яшнайсән; Тәлимлиримни көз қаричуқуңни асриғандәк асра.
3 Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
Уларни бармақлириңға теңип қой, Қәлб тахтаңға йезивал.
4 Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,
Даналиқни, сән һәдә-сиңлим, дегин, Пәм-парасәтни «туққиним» дәп чақир.
5 så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
Шундақ қилсаң, улар сени ят хотундин жирақлаштуриду, Ағзидин силиқ сөз чиқидиған йочун аялдин нери қилиду.
6 Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
[Бир қетим] өйниң деризә көзнәклиридин ташқириға қариғинимда,
7 då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
Бир нәччә яш, садда жигитләрни көрдүм, Уларниң ичидин бир әқилсизни көрүп қалдим,
8 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
У коча бойлап бузуқ [хотун турушлуқ] доқмуштин өтүп, Андин униң өйи тәрәпкә қарап маңди.
9 skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
Кәчқурун қараңғу чүшкәндә, Зулмәт кечә, ай қараңғусида [ишики алдидин өтти].
10 Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
Мана, өйдин бир хотун чиқип уни күтүвалди; Кийими паһишә аялларниңкидәк болуп, Нийити һейлә-микир еди.
11 Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
Ағзи бишәм-һаясиз, наһайити җаһил бир хотун, У өйидә турмайду,
12 Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
Бирдә мәһәллидә, бирдә мәйданларда, У кочилардики һәр доқмушта пайлап жүриду.
13 Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
Һелиқи яш жигитни тартип, уни сөйүп, Номуссизларчә униңға: —
14 »Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
«Өйүмдә «енақлиқ қурбанлиғи» гөши бар, Мән бүгүн Худаға қәсәм қилған қурбанлиқни қилдим,
15 Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
Шуңа мән сизни чақирғили чиқтим, Дидариңизға тәлпүнүп издидим. Әнди сизни тепивалдим!
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
Карвитимға Мисирниң кәштилик, йоллуқ либас япқучлирини яптим.
17 Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
Орун-көрпилиримгә хуш пурақ мурмәкки, муәттәр вә қовзақ дарчинларни чачтим.
18 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
Келиң, таң атқичә муһәббәтлишәйли, ойнап һозурлинайли, Көңлимиз қанғичә өз ара әйш-ишрәт қилайли,
19 Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
Ерим өйдә йоқ, жирақ сәпәргә чиқип кәтти.
20 Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
У бир һәмян пул елип кәтти, Ай толғичә у өйгә кәлмәйду» — деди.
21 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Аял көп шерин сөзлири билән раса қизиқтурди, Чирайлиқ гәплири билән уни әсир қиливалди.
22 Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
Союшқа елип маңған өкүздәк, Һамақәт киши кишән билән җазаға маңғандәк, Қилтаққа чүшкән қуштәк, Жигит униң кәйнидин маңди. Җигирини оқ тешип өтмигучә, У бу ишниң һаятиға замин болидиғанлиғини һеч билмәйду.
23 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
24 Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
И оғуллирим, сөзлиримни көңүл қоюп аңлаңлар, Дегәнлиримгә қулақ селиңлар,
25 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
Қәлбиңларни бундақ хотунниң йолиға кәткүзмәңлар, Униң алдам халтисиға чүшүп кәтмәңлар.
26 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
Бундақ аял нурғун кишиләрни жиқитип яриландурған, Униң боғузлиған адәмлири толиму көптур,
27 Genom hennes hus gå dödsrikets vägar, de som föra nedåt till dödens kamrar. (Sheol )
Униң өйи болса тәһтисараниң кириш еғизидур, Адәмни «һалакәт меһманханиси»ға чүшүрүш йолидур. (Sheol )