Ordspråksboken 7
1 Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
Hijo mío, cumple mis palabras y deja que mis reglas estén guardadas en tu mente.
2 Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
Guarda mis reglas y tendrás vida; deja que mi enseñanza sea para ti como la luz de tus ojos;
3 Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
Déjalos moslos fijar en tus dedos, y grabados en tu corazón.
4 Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,
Di a la sabiduría: Tú eres mi hermana; que el conocimiento se llame tu amigo especial:
5 så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
para que te guarden de la mujer adúltera, de la mujer extraña de palabras seductoras.
6 Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
Mirando desde mi casa, y mirando por la ventana,
7 då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
vi entre los jóvenes inexpertos, a uno más necio que todos.
8 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
Caminando en la calle cerca del recodo de su camino, yendo hacia la casa de ella,
9 skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
Al anochecer, en el tarde del día, en la oscuridad negra de la noche.
10 Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
Y la mujer salió a él, con el vestido de una mujer prostituta, con un corazón astuto;
11 Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
Ella es una mujer ligera y sin escrúpulos; sus pies no se quedan en su casa.
12 Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
Ahora está en la calle, ahora en los espacios abiertos, esperando en las esquinas.
13 Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
Entonces ella lo tomó de su mano, y lo besó, y sin vergüenza ella le dijo:
14 »Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
Tengo un banquete de ofrendas de paz, porque hoy mis juramentos han sido efectuados.
15 Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
Así que salí con la esperanza de conocerte, buscándote con cuidado, y ahora te tengo a ti.
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
Mi cama está cubierta con cojines de costura, con telas de colores del hilo de algodón de Egipto;
17 Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
He hecho mi cama dulce con perfumes y especias.
18 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
Venga, disfrutemos de nuestro placer en el amor hasta la mañana, teniendo gozo en las delicias del amor.
19 Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
Porque el dueño de la casa se aleja en un largo viaje:
20 Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
Ha tomado una bolsa de dinero con él; él regresará a la luna llena.
21 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Con sus bellas palabras ella lo venció, lo convenció con sus labios seductores.
22 Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
El hombre necio va tras ella, como un buey que va a morir, como un ciervo tirado por una cuerda;
23 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
Como un pájaro cayendo en una red; sin pensar que su vida está en peligro, hasta que una flecha entra en su costado.
24 Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
Ahora, mis hijos, escúchenme; presten atención a los dichos de mi boca;
25 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
No vuelvas tu corazón a sus caminos, no vayas siguiendo sus pasos.
26 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
Porque los heridos y humillados por ella son numerosos; y todos los que han muerto a través de ella son un gran ejército.
