Ordspråksboken 7
1 Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
Hijo mío, guarda mis razones, y encierra contigo mis mandamientos.
2 Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
Guarda mis mandamientos, y vivirás; y mi ley como las niñas de tus ojos.
3 Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
Lígalos a tus dedos; escríbelos en la tabla de tu corazón.
4 Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,
Di a la sabiduría: Tú eres mi hermana; y a la inteligencia llama parienta,
5 så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
para que te guarden de la mujer ajena, y de la extraña que ablanda sus palabras.
6 Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
Porque mirando yo por la ventana de mi casa, por mi celosía,
7 då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
vi entre los simples, consideré entre los jóvenes, un joven falto de entendimiento,
8 Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
el cual pasaba por la calle, junto a la esquina de aquella, e iba camino de su casa;
9 skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
a la tarde del día, ya que oscurecía; en la oscuridad y tiniebla de la noche.
10 Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
Y he aquí, una mujer que le sale al encuentro con atavío de ramera, guardada de corazón,
11 Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
alborotadora y rencillosa, sus pies no pueden estar en casa;
12 Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
unas veces de fuera, o bien por las plazas, acechando por todas las esquinas.
13 Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
Y traba de él, y lo besa; desvergonzó su rostro, y le dijo:
14 »Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
Sacrificios de paz había prometido, hoy he pagado mis votos;
15 Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
por tanto he salido a encontrarte, buscando tu rostro, y te he hallado.
16 Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
Con paramentos he ataviado mi cama, recamados con cordoncillo de Egipto.
17 Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
He sahumado mi cámara con mirra, áloes, y canela.
18 Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
Ven, embriaguémonos de amores hasta la mañana; alegrémonos en amores.
19 Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
Porque el marido no está en casa, se ha ido a un largo viaje;
20 Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
el saco de dinero llevó en su mano, el día de la fiesta volverá a su casa.
21 Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
Lo derribó con la mucha suavidad de sus palabras, con la blandura de sus labios lo persuadió.
22 Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
Se va en pos de ella luego, como va el buey al degolladero, y como el loco a las prisiones para ser castigado;
23 ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
de tal manera que la saeta traspasó su hígado; como el ave que se apresura al lazo, y no sabe que es contra su vida.
24 Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
Ahora pues, hijos, oídme, y estad atentos a las razones de mi boca.
25 Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
No se aparte a sus caminos tu corazón; no yerres en sus veredas.
26 Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
Porque a muchos ha hecho caer muertos; y todos los fuertes han sido muertos por ella.
