Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Mwanakomana wangu, kana uchinge waita rubatso kumuvakidzani wako, kana uchinge waita mhiko nokumbunda noruoko rwako kuno mumwe,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
kana uchinge wasungwa nokuda kwezvawakataura, wabatwa namashoko omuromo wako,
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
ipapo ita izvi, mwanakomana wangu, kuti uzvisunungure, sezvo wawira mumaoko omuvakidzani wako! Enda undozvininipisa; ukumbire zvikuru kumuvakidzani wako!
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Usatendera meso ako hope, usatendera meso ako kutsumwaira.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Zvipukunyutse, semhara kubva paruoko rwomuvhimi, seshiri kubva paugombe hwomuteyi.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Enda kusvosve, iwe simbe; cherechedza nzira dzaro ugova wakachenjera!
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Harina mutungamiri, mutariri kana mutongi,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
asi rinochengeta zvokudya zvaro muzhizha, uye rinounganidza zvokudya zvaro pakukohwa.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Uchasvika riniko wakarara ipapo, iwe simbe? Uchamuka riniko kubva pahope dzako?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Kumbovata zvishomanana, kumbotsumwaira zvishomanana, kumbopeta maoko zvishomanana kuti ndizorore.
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
Naizvozvo urombo huchauya kwauri segororo, uye kushayiwa somurwi akashonga nhumbi dzokurwa.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Munhu asina maturo uye anoita zvakaipa, anofamba-famba achitaura zvakaora,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
anochonya nameso ake, anonongedzera netsoka dzake, uye anodudzira neminwe yake,
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
anoronga zvakaipa nounyengeri mumwoyo make, iyeyo anogaromutsa kupesana.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Naizvozvo njodzi ichamuwira munguva shoma shoma; achaparadzwa nokukurumidza, pasina chingamubatsira.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Pane zvinhu zvitanhatu zvakavengwa naJehovha, zvinomwe zvinomunyangadza zvinoti:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
meso anozvikudza, rurimi runoreva nhema, maoko anodeura ropa risina mhosva,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
mwoyo unoronga mano akaipa, tsoka dzinokurumidza kumhanyira muzvakaipa,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
chapupu chenhema chinodurura nhema, uye munhu anomutsa kupesana pakati pehama.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Mwanakomana wangu, chengetedza mirayiro yababa vako, uye usarasa kudzidzisa kwamai vako.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Zvisungirire pamwoyo wako nokusingaperi; uzvishonge pamutsipa wako.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Paunofamba zvichakutungamirira; paucharara, zvichakurinda; pauchamuka, zvichataura newe.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Nokuti mirayiro iyi ndiyo mwenje kwauri, dzidziso iyi ndiyo chiedza, uye kudzora kwokurayira ndiko nzira youpenyu,
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
kunokuchengetedza pamukadzi asingazvibati, kubva parurimi runonyengera rwomudzimai asingazvibati.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Usachiva runako rwake mumwoyo mako, kana kumurega achikubata namaziso ake,
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
nokuti chifeve chinokuderedza kusvikira wafanana nechingwa, uye mukadzi womumwe asi ari chifeve anoendesa upenyu hwako chaihwo kurufu.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Ko, munhu angaisa moto pamakumbo ake, nguo dzake dzikasatsva here?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Ko, munhu angafamba pamazimbe anopisa, tsoka dzake dzikasatsva here?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Ndizvo zvakaita uyo anorara nomudzimai womumwe murume; hapana angabate mukadzi iyeyo akasarangwa.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Vanhu havazvidzi mbavha kana ikaba kuti ipedze nzara yayo painenge yoziya.
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
Asi kana akabatwa, anofanira kuripa kakapetwa kanomwe, kunyange zvichimutorera pfuma yose yeimba yake.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Asi munhu anoita upombwe, anoshayiwa njere; ani naani anozviita anozviparadza iye pachake.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Kurohwa nokunyadziswa ndiwo mugove wake, uye kunyadziswa kwake hakungatongobviswi;
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
nokuti godo rinomutsa hasha dzomurume, uye haanganzwiri tsitsi kana otsiva.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
Haangagamuchiri muripo upi zvawo; acharamba fufuro, kunyange rakakura sei.
