Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Wen nutik, ya kom wulela in akfalye soemoul lun siena mwet?
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
Ya kom sremla ke kas lom sifacna, ac sruhu ke wulela lom sifacna?
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
Ke ouinge, wen nutik, kom muta ye ku lun mwet sacn, tusruktu pa inge inkanek se ma ac ku in tulekomla liki uh: sulaklak nu yorol ac kwafe elan tulekomla.
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Nimet motulla ku mongla nwe ke na kom orala.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Srola liki kwasrip sacn oana sie won, ku soko deer ma kaingla liki sie mwet sruh kosro.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Mwet alsrangesr uh enenu in lutlut ke ouiyen moul lun mak uh.
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Wangin mwet kol, mwet fulat, ku mwet leum lalos,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
a elos etu in elosak mwe mongo nalos ke pacl fol, in akola nu ke pacl mihsrisr.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Mwet alsrangesr se ac oan nwe ngac? El ac tukakek ngac?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
El fahk, “Nga ac motullana kutu srisrik. Nga ac elongak pouk ac monglana kitin pacl.”
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
A ke el motul, ma lal nukewa ac wanginla, oana in pisrapasrla sin sie mwet sulallal.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Mwet lusrongten ac mwet koluk elos forfor ac kinauk kas kikiap.
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
Elos kotmwet ac oru mwe akul ke lumahlos in kiapwekom,
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
ac pacl se na elos oru ma inge uh elos akoo in oru pwapa sulallal ma oan selos. Elos pirakak ma koluk yen nukewa.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Ke ma inge mwe ongoiya ac fah sikyak nu selos tia suiyak pah, ac elos fah kunausyukla ac wangin kasru ku in orek nu selos.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Oasr ma onkosr su LEUM GOD El srunga; aok, itkosr mwe srungayuk nu sel su El tia ku in muteng pa inge:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
Ngetnget filang, Loh kikiap, Po su aksororye srahn mwet wangin mwata,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
Sie inse su kinauk pwapa koluk, Ne su sa in kasrusr nu ke ma koluk,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
Sie mwet orek loh kikiap, Ac sie mwet su pirakak mwe sraclik in masrlon sou.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Wen nutik, oru ma papa tomom el fahk nu sum, ac nik kom mulkunla ma nina kiom el luti kom kac.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Sruokya kas lalos in oanna insiom pacl nukewa.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Mwe luti lalos uh ac kol kom ke pacl kom fufahsryesr, ac karingin kom ke fong, ac akkalemye ma kom in oru ke len.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Mwe luti lalos uh sie kalem nu sum, ac kas in kai lalos ac fah luti kom ke ouiyen moul.
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
Ku in sruokkomi liki mutan koluk, ac liki kas in akmunas lun mutan kien kutena mukul saya.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Nimet sruhfla ke oasku lalos, nimet sremla ke elos kotmwet nu sum uh.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Sie mukul ku in sang na molin lof in bread se in moli sie mutan kosro su eis molin kosro lal, tuh el fin orek kosro nu sin mutan kien siena mukul, ma lal nukewa ac fah wanginla.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Ya kom ku in us e iniwom ac nuknuk lom tia firiryak?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Ya kom ku in fahsr fin mulut fol ac niom tia folla?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Sensen ke ma inge oapana ke kom utyak nu yurin mutan kien siena mukul. Kutena mwet su oru ouinge uh ac sun keok.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Mwet uh tia arulana srunga mwet pusr el fin pisrapasr in akkihpyal ke el masrinsral;
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
a el fin koneyukyak, el enenu in akfalye pacl itkosr — el enenu in sang ma lal nukewa.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Tusruktu sie mukul su orek kosro nu sin mutan kien siena mukul, wangin etauk lal. El sifacna oru ma ac kunausulla.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Ac fah akkolukyeyuk el, anwuk el, ac mwekin lal ac fah tiana wanginla nwe tok.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Wangin kasrkusrak lun sie mukul payuk ku in oana kasrkusrak lal ke el lemta; ac fah wangin nunak munas lal nu sin mukul sac ke pacl se el ac orek foloksak kac.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
El ac fah tia eis kutena mwe moul in akfalye; wangin kutena mwe kite ku in akwoyela kasrkusrak lal uh.
