Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Mia filo! se vi garantiis por via proksimulo Kaj donis vian manon por aliulo,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
Tiam vi enretiĝis per la vortoj de via buŝo, Kaptiĝis per la vortoj de via buŝo.
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
Tiam, mia filo, agu tiel kaj saviĝu, Ĉar vi falis en la mano de via proksimulo: Iru, vigliĝu, kaj petegu vian proksimulon;
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Ne lasu viajn okulojn dormi Kaj viajn palpebrojn dormeti;
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
Savu vin, kiel gazelo, el la mano, Kaj kiel birdo el la mano de la birdokaptisto.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
Iru al la formiko, vi maldiligentulo; Rigardu ĝian agadon, kaj saĝiĝu.
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Kvankam ĝi ne havas estron, Nek kontrolanton, nek reganton,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
Ĝi pretigas en la somero sian panon, Ĝi kolektas dum la rikolto sian manĝon.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
Ĝis kiam, maldiligentulo, vi kuŝos? Kiam vi leviĝos de via dormo?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Iom da dormo, iom da dormeto, Iom da kunmeto de la manoj por kuŝado;
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
Kaj venos via malriĉeco kiel rabisto, Kaj via senhaveco kiel viro armita.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Homo sentaŭga, homo malbonfarema, Iras kun buŝo malica,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
Donas signojn per la okuloj, aludas per siaj piedoj, Komprenigas per siaj fingroj;
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
Perverseco estas en lia koro, li intencas malbonon; En ĉiu tempo li semas malpacon.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Tial subite venos lia pereo; Li estos rompita subite, kaj neniu lin sanigos.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Jen estas ses aferoj, kiujn la Eternulo malamas, Kaj sep, kiujn Li abomenegas.
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
Arogantaj okuloj, mensogema lango, Kaj manoj, kiuj verŝas senkulpan sangon,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
Koro, kiu preparas malbonfarajn intencojn, Piedoj, kiuj rapidas kuri al malbono,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
Falsa atestanto, kiu elspiras mensogojn; Kaj tiu, kiu semas malpacon inter fratoj.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Konservu, mia filo, la ordonon de via patro, Kaj ne forĵetu la instruon de via patrino.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Ligu ilin por ĉiam al via koro, Volvu ilin sur vian kolon.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Kiam vi iros, ili gvidos vin; Kiam vi kuŝiĝos, ili vin gardos; Kaj kiam vi vekiĝos, ili parolos kun vi.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Ĉar moralordono estas lumingo, kaj instruo estas lumo, Kaj edifaj predikoj estas vojo de vivo,
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
Por gardi vin kontraŭ malbona virino, Kontraŭ glata lango de fremdulino.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Ne deziregu en via koro ŝian belecon, Kaj ne kaptiĝu per ŝiaj palpebroj.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Ĉar la kosto de publikulino estas nur unu pano; Sed fremda edzino forkaptas la grandvaloran animon.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Ĉu iu povas teni fajron en sia sino tiel, Ke liaj vestoj ne brulu?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Ĉu iu povas marŝi sur ardantaj karboj, Ne bruligante siajn piedojn?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Tiel ankaŭ estas kun tiu, kiu venas al la edzino de sia proksimulo; Neniu, kiu ŝin ektuŝas, restas sen puno.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Oni ne faras grandan honton al ŝtelanto, Se li ŝtelas por sin satigi, kiam li malsatas;
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
Kaj kiam oni lin kaptas, li pagas sepoble; La tutan havon de sia domo li fordonas.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
Sed kiu adultas kun virino, tiu estas sensaĝa; Tiu, kiu faras tion, pereigas sian animon;
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Batojn kaj malhonoron li ricevas, Kaj lia honto ne elviŝiĝas;
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Ĉar furiozas la ĵaluzo de la edzo; Kaj li ne indulgas en la tempo de la venĝo.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
Li rigardas nenian kompenson, Kaj li ne akceptas, se vi volas eĉ multe donaci.
