Ordspråksboken 6
1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
Wuoda, ka isechiwo singo ni jabathi, kata ka isingori ni inichul ni ngʼat mikia gope,
2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
ka diponi omaki nikech gima ne iwacho, mi idwodori kod weche mane oa e dhogi,
3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
to tim kama, wuoda, mondo ibed thuolo, nikech isepodho e lwet jabathi: Dhiyo kendo ibolri e nyime; bangʼe to ikwa jabathino oweyi thuolo!
4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
Kik iwe nindo ohingi, kata ayula wangʼ oteri.
5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
To resri ibed thuolo, mana kaka mwanda mayombo jadwar, kata kaka winyo matony e obadho mar jamak winy.
6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
In janyawo, dhi ir biye; mondo ineye kendo ipar yoregi, mondo ibed mariek!
7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
Biye onge jatelo kata jaloch kata ruoth,
8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
to kata kamano, gikano chiembgi e ndalo oro, kendo gichoko chiembgi e ndalo keyo.
9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
In jasamuoyo, nyaka karangʼo ma ibiro bedo kinindo aninda kanyo? Karangʼo mibiro chiewoe mondo ia e nindo?
10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
Nindo matin, ayula wangʼ matin, kwakruok matin kiyweyo,
11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
to dhier biro monji ka janjore kendo chan ka jalweny momanore.
12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
Ngʼat mamono kendo jaricho mawuotho awuotha kowacho weche mogak,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
oningʼo wangʼe, owuoyo gi tiendene ka ogoro piny, kendo ogwelo ji gi lith lwetene,
14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
ochano richo kod miriambo ei chunye, kinde duto okelo miero.
15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
Kuom mano, masira biro make maloye apoya nono; notieke apoya nono, maonge resruok.
16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
Nitie gik moko auchiel ma Jehova Nyasaye mon-go, chutho gin gik moko abiriyo ma ok more:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
wenge mag sunga, lep mariambo, lwedo machwero remo maonge ketho,
18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
chuny machano chenro maricho, tiende maringo kadhi e richo,
19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
jahang wach mawacho miriambo kendo ngʼatno makelo miero e kind jowete.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
Wuoda, rit chike wuonu kendo kik iwe puonj minu.
21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
Kan-gi ka ipandogi e chunyi nyaka chiengʼ; twegi e ngʼuti motegno.
22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
Ka iwuotho, to gibiro chiki; to ka inindo, to giniriti; to ka ichiewo, to giniwuo kodi.
23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
Nikech chikegi gin taya, to puonjni en ler, kendo kwer mikwerogo ngʼato kuom gima otimo marach kelo mana ngima,
24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
mamiyo ibedo mabor gi dhako mandhaga kaachiel gi lep mayom mar dhako mabayo.
25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
Kik ber mare mineno gi wangʼ omi chunyi gombe kata weye oywayi kolombi gi wangʼe.
26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
Nikech ochot nyalo miyo ibed matin maromo gi nengo makati, to dhako ma jachode biro tieko ngimani.
27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
Bende ngʼato nyalo tingʼo mach e kore, ma lepe ok owangʼ?
28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
Bende ngʼato nyalo wuotho e mirni mar mach maliel, ma ok tiendene owangʼ?
29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
Ma e kaka ngʼat ma terore gi chi ngʼat machielo chalo; ngʼato angʼata ma omule ok notony ma ok okum.
30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Ji ok cha jakuo kokwalo chiemo mondo ogaago kech kodenyo.
31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
Kata kamano ka omake, to nyaka ochul nyadibiriyo, kata obedo ni en nengo mapek kuome makawo mwandu mag ode duto.
32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
To ngʼat ma terore gi chi ngʼat machielo onge gi rieko, ngʼat matimo kamano ketho ngimane owuon.
33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
Pokne en chwat kod wichkuot kendo nobed gi wichkuot ma ok norum.
34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
Nimar nyiego mamako chwor dhakono nyalo kelo tho, omiyo ka ochulo kuor, to nobed maonge ngʼwono kata matin.
35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
Ok enoyie chudo moro amora; ok enoyie asoya kata obedo ni en gima duongʼ manade.
