Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Me ba, yɛ aso ma me nyansa; tie me nhumu nsɛm no yiye,
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
sɛnea ɛbɛma woahwɛ yiye, na wʼano akora nimdeɛ.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Efisɛ ɔbea aguaman ano sosɔ ɛwo, na ne kasa yɛ fɔmm sen ngo;
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
nanso awiei no, ɛyɛ nwen sen bɔnwoma, ɛyɛ nam sɛ afoa anofanu.
Nʼanan kɔ owu mu; nʼanammɔntutu kɔ ɔda mu tee. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Onsusuw ɔkwan a ɛkɔ nkwa mu ho; nʼakwan yɛ kɔntɔnkye, nanso onnim.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Enti afei, me mma, muntie me; Monntwe mo ho mmfi nea meka ho.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Ɔkwan a ɛmmɛn no no na momfa so; mommmɛn ne fi pon ano,
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
anyɛ saa a, mode mo ahoɔden bɛma afoforo na mode mo mfe ama otirimɔdenfo,
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
anyɛ saa a, ahɔho bɛfom mo ahonyade na mo brɛ de ahonya akɔ afoforo fi.
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
Mo nkwanna akyi, mubesi apini, bere a mo honam ne mo nipadua asa no.
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
Na moaka se, “Na mikyi ahohyɛso! Me koma ampɛ nteɛso!
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
Manyɛ osetie amma mʼakyerɛkyerɛfo na mantie me kwankyerɛfo asɛm.
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Madu ɔsɛe ano wɔ asafo no nyinaa mu.”
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Nom nsu fi wʼankasa ahina mu, nsu a ɛteɛ fi wʼankasa abura mu.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
So ɛsɛ sɛ wʼasuti yiri fa mmɔnten so na wo nsuwa kokɔ ɔman aguabɔbea ana?
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Ma ɛnyɛ wo nko ara de, a wo ne ahɔho nkyɛ da.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Nhyira nka wʼasubura na wʼani nnye wo mmrantebere mu yere ho.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
Ɔte sɛ ɔtwe bere dɔfo, ɔwansan nuonyamfo; ma ne nufu nsɔ wʼani daa na ne dɔ nkyekyere wo.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Me ba, adɛn nti na woma ɔbea aguaman kyekyere wo? Adɛn nti na woda ɔbarima foforo bi yere kokom?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Awurade hu onipa akwan nyinaa, na ɔhwehwɛ ne nyinaa mu.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Omumɔyɛfo nnebɔne sum no afiri; na ne bɔne ahama kyekyere no papee.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Wobewu, esiane ahohyɛso a wonni nti, na wɔayera, esiane wɔn agyennyentwisɛm nti.
