Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Moj sin, prisluhni moji modrosti in svoje uho pripogni k mojemu razumevanju,
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
da boš lahko upošteval preudarnost in da bodo tvoje ustnice lahko obvarovale spoznanje.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Kajti ustnice tuje ženske kapljajo kakor satovje in njena usta so bolj prilizljiva kakor olje,
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
toda njen konec je grenek kakor pelin, oster kakor dvorezen meč.
Njena stopala gredo dol k smrti, njeni koraki se prijemljejo pekla. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Da ne bi preudarjal steze življenja, njene poti so premične, da jih ti ne moreš spoznati.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Zato mi torej prisluhnite, oh vi otroci in ne odidite od besed mojih ust.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Svojo pot odstrani daleč od nje in ne pridi blizu vrat njene hiše,
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
da ne bi svoje časti dal drugim in svojih let krutemu,
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
da ne bi bili tujci nasičeni s tvojim premoženjem in bi bili tvoji napori v hiši tujca
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
in boš končno žaloval, ko bo tvoje meso in tvoje telo iztrošeno
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
in rečeš: »Kako sem sovražil poučevanje in je moje srce preziralo opomin
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
in nisem ubogal glasu svojih učiteljev niti svojega ušesa nagnil k tem, ki so me poučevali!
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Bil sem skoraj v vsem zlu v sredi skupnosti in zbora.«
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Pij vode iz svojega lastnega vodnega zbiralnika in tekoče vode iz svojega lastnega izvira.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Naj bodo tvoji studenci razpršeni naokoli in reke vodá po ulicah.
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Naj bodo samo tvoji lastni in ne s teboj [tudi] tujčevi.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Naj bo tvoj studenec blagoslovljen in razveseljuj se z ženo svoje mladosti.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
Ona naj bo kakor ljubeča košuta in prijetna srna. Naj te njene prsi zadovoljijo ob vseh časih in vedno bodi očaran z njeno ljubeznijo.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Zakaj hočeš biti ti, moj sin, očaran s tujo žensko in objemati naročje tujke?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Kajti človekove poti so pred Gospodovimi očmi in on preudarja vsa njegova ravnanja.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Njegove lastne krivičnosti bodo zlobnega vzele k sebi in držan bo z vrvmi svojih grehov.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Umrl bo brez poučevanja in v veličini svoje neumnosti bo zašel na stranpot.
