Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Filho meu, atende à minha sabedoria: à minha inteligência inclina o teu ouvido;
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
Para que conserves os meus avisos e os teus beiços guardem o conhecimento.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Porque os lábios da estranha destilam favos de mel, e o seu paladar é mais macio do que o azeite.
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Porém o seu fim é amargoso como o absinto, agudo como a espada de dois fios.
Os seus pés descem à morte: os seus passos pegam no inferno. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Para que não ponderes a vereda da vida, são as suas carreiras variáveis, e não saberás delas.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Agora, pois, filhos, dai-me ouvidos, e não vos desvieis das palavras da minha boca.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Alonga dela o teu caminho, e não chegues à porta da sua casa;
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
Para que não dês a outros a tua honra, nem os teus anos a cruéis.
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
Para que não se fartem os estranhos do teu poder, e todos os teus afadigados trabalhos não entrem na casa do estrangeiro,
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
E gemas no teu fim, consumindo-se a tua carne e o teu corpo.
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
E digas: Como aborreci a correção! e desprezou o meu coração a repreensão!
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
E não escutei a voz dos meus ensinadores, nem a meus mestres inclinei o meu ouvido!
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Quase que em todo o mal me achei no meio da congregação e do ajuntamento.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Bebe água da tua cisterna, e das correntes do teu poço.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Derramem-se por de fora as tuas fontes, e pelas ruas os ribeiros de águas.
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Sejam para ti só, e não para os estranhos contigo.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Seja bendito o teu manancial, e alegra-te da mulher da tua mocidade.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
Como serva amorosa, e gazela graciosa, os seus peitos te saciarão em todo o tempo: e pelo seu amor sejas atraído perpetuamente.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
E porque, filho meu, andarias atraído pela estranha, e abraçarias o seio da estrangeira?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Porque os caminhos do homem estão perante os olhos do Senhor, e ele pesa todas as suas carreiras.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Quanto ao ímpio, as suas iniquidades o prenderão, e com as cordas do seu pecado será detido.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Ele morrerá, porque sem correção andou, e pelo excesso da sua loucura andará errado.
