Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Fili mi, attende ad sapientiam meam, et prudentiæ meæ inclina aurem tuam:
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
ut custodias cogitationes, et disciplinam labia tua conservent. Ne attendas fallaciæ mulieris;
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
favus enim distillans labia meretricis, et nitidius oleo guttur ejus:
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
novissima autem illius amara quasi absinthium, et acuta quasi gladius biceps.
Pedes ejus descendunt in mortem, et ad inferos gressus illius penetrant. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Per semitam vitæ non ambulant; vagi sunt gressus ejus et investigabiles.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Nunc ergo fili mi, audi me, et ne recedas a verbis oris mei.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Longe fac ab ea viam tuam, et ne appropinques foribus domus ejus.
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
Ne des alienis honorem tuum, et annos tuos crudeli:
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
ne forte impleantur extranei viribus tuis, et labores tui sint in domo aliena,
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
et gemas in novissimis, quando consumpseris carnes tuas et corpus tuum, et dicas:
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
Cur detestatus sum disciplinam, et increpationibus non acquievit cor meum,
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
nec audivi vocem docentium me, et magistris non inclinavi aurem meam?
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
pene fui in omni malo, in medio ecclesiæ et synagogæ.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Bibe aquam de cisterna tua, et fluenta putei tui;
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
deriventur fontes tui foras, et in plateis aquas tuas divide.
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Habeto eas solus, nec sint alieni participes tui.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Sit vena tua benedicta, et lætare cum muliere adolescentiæ tuæ.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
Cerva carissima, et gratissimus hinnulus: ubera ejus inebrient te in omni tempore; in amore ejus delectare jugiter.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Quare seduceris, fili mi, ab aliena, et foveris in sinu alterius?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Respicit Dominus vias hominis, et omnes gressus ejus considerat.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Iniquitates suas capiunt impium, et funibus peccatorum suorum constringitur.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Ipse morietur, quia non habuit disciplinam, et in multitudine stultitiæ suæ decipietur.
