Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Mofavrenimoke, knare antahi'zane ama' antahi'zamofo kema kasamisuana kagesa antenka antahi so'e huo.
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
Anama hanunka ama' antahintahire nemaninka, keagama hananana antahintahine vahe'mo'za nehazankna hunka kea hugahane.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Na'ankure savri a'mofo agipinti kemo'a, tume rima'amo haga hiankna nehinkeno, agipinti'ma atiramisia nanekemo'a, olivi masavemo fru huno karoro hiankna hugahie.
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hianagi refaregama kesanana, ana a'mo'a akahe trazankna nehuno, tare kaziga asane'nea kazinkna hu'ne.
E'i ana a'mofo agamo'a fri'zampi uneramino, agama renakereno viazamo'a, fri vahe kerifi nevie. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Ana savari a'mo'a, asimu'ma erino mani kankura nontahino, kama via kamo'a fatgoa nosianagi antahino keno nosie.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
E'ina hu'negu mofavrenimota ke'ni'a antahitama, amama tamasamisua kemofona tamagena huomiho.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Ana savari a'mofona atrenka ogantu'a nemaninka, nomofo kasama'arera uravao osuo.
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
Anama hananana havi kagi e'nerinka, zahufafi kasefa vahe mani'nesanke'za, havi vahe'mo'za kazeri haviza hugahaze.
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
Onke'nesana vahe'mo'za hanaveka'a atrenka eri'nanazana, e'nerisageno, knare zantamima amuho hunka eritru huntesana zantamina ru vahe'mo'za erigahaze.
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
Henkama frinaku'ma hanana knama esigeno'a, krimo'a kavufafina ra nehuno, kazeri zaferinage hinkenka karagi nerunka,
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
anage hugahane, na'a hige'na navumaro kema nenasimige'na, navesra hunente'na, nazeri fatgo nehige'na, anankea ontahi'noane hugahane.
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
Nahige'na rempi hunami vahe'mo'zama nazeri kante ante kema nasamiza vahe'mokizmi kea ontahi'noane hunka hugahane!
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Nagra mika vahe zamavurera haviza hu'na keforoe hugahane.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Ru vahe'mofo tintetira tina ono, kagra'a tintetike tina no, e'i a'ka'ane mani fatgo huzanku hu'ne.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Amanefina tinka'a ome tagi atre, eme tagitre osuo. Kagra a'enenke'za maso.
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Atregeno kagri a'mofo suzanke meno, aru a'nenena monkozana osuo.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Kasefa'ma mani'nenka e'rinana a'ka'ane muse hunka mani'negeno, Anumzamo'a asomu hugantegahie.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
A'ka'amo'a dia a' afu'mo'ma hiankna huno avesi avesi huno knare zantfa huneganteanki, amima'amo'a maka kna kavesizana kazeri knare nehina, kagri'ma kavesi kantenia zamo'a kazeri agrarega atre'na agri avesi'zampi manigahane.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Neve'enema mani fatgo huno'ma omanisia a'nea mofavre'nimoka ke'negeno kavufgamo'a oraotino. Atregeno amima'arera kavrenteno kanura okino.
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Na'ankure Ra Anumzamo'a miko kama vano hunana, ke'ankereno refako huno tage'negeta vano nehune.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Kefozama nehia ne'mofona kefo avu'ava zama'amo'a kukomo azeriankna nehigeno, kumi'amo kina rentegeno nemanie.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Agra'a avesizama kegavama osaniazamo hanigeno frigahie. Rama'a havizama haniazamo hanigeno, fanane hugahie.
