< Ordspråksboken 5 >
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Ɗana, ka mai da hankali ga hikimata ka saurara da kyau ga kalmomin basirata,
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
don ka ci gaba da yin kome daidai leɓunanka za su adana sani.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Gama leɓunan mazinaciya na ɗigan zuma, maganarta tana da sulɓi fiye da mai;
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
amma a ƙarshe tana da ɗaci kamar tafashiya, mai ci kamar takobi mai kaifi biyu.
5 Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol )
Ƙafafunta na kaiwa ga mutuwa; sawunta na jagora kai tsaye zuwa kabari. (Sheol )
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Ba ta wani tunanin rayuwa; hanyoyinta karkatacce ne, amma ba tă sani ba.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Yanzu fa,’ya’yana, ku saurare ni; kada ku juye daga abin da nake faɗa.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Ku yi nesa da hanyarta, kana ku je kusa da ƙofar gidanta,
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
don kada ku ba da ƙarfi mafi kyau ga waɗansu da kuma shekarunku ga wani marar imani,
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
don kada baƙi su yi biki a kan dukiyarku wahalarku ta azurta gidan wani mutum dabam.
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
A ƙarshen rayuwarku za ku yi ta nishi, sa’ad da namanku da jikinku suka zagwanye.
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
Za ku ce, “Me ya sa na ƙi horo! Me ya sa zuciyata ta ƙi gyara!
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
Ban yi biyayya da malamaina ba ko in saurari masu koyar da ni.
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Na zo gab da hallaka gaba ɗaya a tsakiyar dukan taron.”
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Ku sha ruwa daga tankinku, ruwa mai gudu daga rijiyarku.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
In maɓulɓulanku suka cika suna malala har waje, rafuffukan ruwanku a dandalin jama’a?
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Bari su zama naka kaɗai, don kada ka raba da baƙi.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Bari maɓulɓulanka ya zama mai albarka, bari kuma ka yi farin ciki da matar ƙuruciyarka.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
Ƙaunatacciyar mariri, barewa mai kyan gani, bari mamanta su ishe ka kullum, bari ƙaunarta ta ɗauke hankalinka kullum.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Ɗana, me ya sa za ka bari mazinaciya ta ɗauke maka hankali? Don me za ka rungume matar wani?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Gama hanyar mutum a bayyane take a gaban Ubangiji, yana kuma lura da dukan hanyoyinsa.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Ayyukan mugunta na mugun mutum tarko ne gare shi; igiyoyin zunubinsa za su daure shi kankan.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Zai mutu saboda rashin ɗa’a yawan wawancinsa zai sa yă kauce.