Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
My son, pay attention to my wisdom; incline your ear to my insight,
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
that you may maintain discretion and your lips may preserve knowledge.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Though the lips of the forbidden woman drip honey and her speech is smoother than oil,
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
in the end she is bitter as wormwood, sharp as a double-edged sword.
Her feet go down to death; her steps lead straight to Sheol. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
She does not consider the path of life; she does not know that her ways are unstable.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
So now, my sons, listen to me, and do not turn aside from the words of my mouth.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Keep your path far from her; do not go near the door of her house,
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
lest you concede your vigor to others, and your years to one who is cruel;
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
lest strangers feast on your wealth, and your labors enrich the house of a foreigner.
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
At the end of your life you will groan when your flesh and your body are spent,
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
and you will say, “How I hated discipline, and my heart despised reproof!
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
I did not listen to the voice of my teachers or incline my ear to my mentors.
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
I am on the brink of utter ruin in the midst of the whole assembly.”
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Drink water from your own cistern, and running water from your own well.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Why should your springs flow in the streets, your streams of water in the public squares?
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Let them be yours alone, never to be shared with strangers.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
May your fountain be blessed, and may you rejoice in the wife of your youth:
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
A loving doe, a graceful fawn— may her breasts satisfy you always; may you be captivated by her love forever.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Why be captivated, my son, by an adulteress, or embrace the bosom of a stranger?
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
For a man’s ways are before the eyes of the LORD, and the LORD examines all his paths.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
The iniquities of a wicked man entrap him; the cords of his sin entangle him.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
He dies for lack of discipline, led astray by his own great folly.
