Ordspråksboken 5
1 Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
Ka capa, poukpanueknae na tawn nahane hoi, na pahni ni panuenae a pâkuem thai nahanelah,
2 så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
kaie lungangnae hah thai nateh, kaie thaipanueknae dawk na hnâpakeng haw.
3 Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
Bangkongtetpawiteh, napui kathoutnaw e pahni teh, khoitui patetlah a radip, a lawk teh sathaw hlak hai a pâhnan.
4 Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hatei, apoutnae koe lateh, hmue patetlah a kha teh, avoivang kahran e sarai patetlah a hran.
A khok ni duenae lamthung a pâtam teh, a khok takan ni sheol hmai a pâtam. (Sheol h7585)
6 Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
Hoehpawiteh, a hringnae lamthung na pouk hoeh vaiteh, a lamthung a cak hoeh e hah na panuek mahoeh.
7 Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
Hatdawkvah, ka canaw, atuvah, ka lawk thai awh haw. Ka dei e lawknaw hah pahnawt awh hanh.
8 Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
Hatei, ahlanae koe kampuen awh nateh, ahnie im takhang hoi hai hnai awh hanh.
9 Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
Hoehpawiteh, barinae na hmu e hah ayâ alouk koe kampuen payon vaih. Tami nuen kamathoutnaw rahak vah, na hringnae be na hno payon vaih.
10 må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
Hoehpawiteh, ramlouknaw ni na tawntanae dawk nawm awh vaiteh, na thaw tawk e a pawnaw hah ramlouknaw im vah phat payon vaih.
11 så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
Apoutnae koe lah, na takthai a kamsoe toteh, na khui payon vaih.
12 och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
Bangtelamaw, cangkhainae hah koe ka hmuhma teh, yuenae hah ka lungthin hoi koe ka dudam toe.
13 Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
Na kacangkhaikung e lawk hah koe ka tarawi ngaihoeh niteh, na cangkhainae hah koe ka thai ngaihoeh heh ma.
14 Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
Tamimaya hoi kamkhuengnaw koe rawknae kâhmo hoeh e dueng doeh hei na ti han na kaima.
15 Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
Nange tuikhu, na tuikhu hoi ka tâcawt e tui roeroe hah na nei han.
16 Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
Na tuiphuek hah ram tangkuem lawng vaiteh tamimaya ceinae lamnaw dawk a lawng han na maw.
17 Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
Nama hanelah dueng awm seh, ayâ alouke hoi kâkabawpkhai hane nahoeh.
18 Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
Na tuikhu teh yawhawi seh, na naw nah e na yu koe na lungkuep lawih.
19 hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
Ngai kaawm e sayuk hoi a meikahawi e sayukhre patetlah, a sannunaw ni na lungkuep sak naseh. A lungpatawnae ni na lungkuep sak naseh.
20 Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
Bangtelamaw, ka capa nang ni napui kahawihoehe hah na ngai vaiteh, khuet na tapam han vaw.
21 Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
Bangkongtetpawiteh, tami hringnae lamthungnaw teh, BAWIPA ni koung a hmu teh, a lamthung pueng koung a pouk pouh.
22 Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
Ama pouknae ni tamikayon teh a man vaiteh, a yonnae tangron hoi pâkhi lah ao han.
23 Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
Cangkhainae a vout dawkvah, a due vaiteh, puenghoi a pathu dawkvah, a kahma han.
