< Ordspråksboken 4 >

1 Hören, I barn, en faders tuktan, och akten därpå, så att I lären förstånd.
ئەی کوڕینە، گوێ لە تەمبێکردنی باوک بگرن، سەرنج بدەن بۆ زانینی تێگەیشتن.
2 Ty god lärdom giver jag eder; min undervisning mån I icke låta fara.
من شتی چاکتان فێر دەکەم، بۆیە فێرکردنەکانی من پشتگوێ مەخەن.
3 Ty själv har jag varit barn och haft en fader, varit späd och för min moder ende sonen.
کاتێک کوڕی باوکم بووم، ناسک و تاقانە لەلای دایکم،
4 Då undervisade han mig och sade till mig: Låt ditt hjärta hålla fast vid mina ord; bevara mina bud, så får du leva.
فێری دەکردم و پێی دەگوتم: «با دڵت لەسەر قسەی من بێت، ئەگەر فەرمانەکانم بپارێزیت، دەژیت.
5 Sök förvärva vishet, sök förvärva förstånd, förgät icke min muns tal och vik icke därifrån.
دانایی بەدەستبهێنە، تێگەیشتن بەدەستبهێنە، قسەکانی دەمم لەبیر مەکە و لێیان لامەدە.
6 Övergiv henne icke, så skall hon bevara dig; älska henne, så skall hon beskydda dig.
واز لە دانایی مەهێنە، دەتپارێزێت، خۆشتبوێت، چاودێریت دەکات.
7 Vishetens begynnelse är: »Sök förvärva vishet»; ja, för allt ditt förvärv sök förvärva förstånd.
ئەمە دەستپێکی داناییە: دانایی بەدەستبهێنە، بە هەموو دەستکەوتەکانت، تێگەیشتن بەدەستبهێنە.
8 Akta henne högt, så skall hon upphöja dig; hon skall göra dig ärad, om du sluter henne i din famn.
ڕێزی بگرە، بەرزت دەکاتەوە، لە ئامێزی بگرە، شکۆدارت دەکات.
9 Hon skall sätta på ditt huvud en skön krans; en ärekrona skall hon räcka åt dig.
تاجەگوڵینەی نیعمەت دەخاتە سەرت، تاجی شکۆمەندیت پێ دەبەخشێت.»
10 Hör, min son, och tag emot mina ord, så skola dina levnadsår bliva många.
ڕۆڵە، گوێ بگرە و قسەکانم وەربگرە، جا تەمەنت درێژ دەبێت.
11 Om vishetens väg undervisar jag dig, jag leder dig på det rättas stigar.
ڕێگای داناییم پیشاندایت، بۆ ڕێڕەوە ڕاستەکان ڕێنماییم کردیت.
12 När du går, skall sedan intet vara till hinder för dina steg, och när du löper, skall du icke falla;
لە ڕۆیشتندا هەنگاوت کورت نابێت، لە ڕاکردنیشدا پێت هەڵناکەوێت.
13 håll blott oavlåtligt fast vid min tuktan; bevara henne, ty hon är ditt liv.
دەست بە تەمبێکردنەوە بگرە و دەست شل مەکە، بیپارێزە، چونکە ژیانتە.
14 Träd icke in på de ogudaktigas stig, och skrid icke fram på de ondas väg.
مەچووە سەر ڕێگەی بەدکاران، بە ڕێگای خراپەکاراندا مەڕۆ.
15 Undfly den, gå ej in på den, vik av ifrån den och gå undan.
خۆتی لێ لابدە و پێیدا مەڕۆ، لێی دووربکەوە و تێپەڕە،
16 Ty de kunna icke sova, om de ej få göra vad ont är, sömnen förtages dem, om de ej få vålla någons fall.
چونکە خەویان لێ ناکەوێت ئەگەر خراپە نەکەن، خەویان دەزڕێت ئەگەر یەکێک نەخەن.
17 Ja, ogudaktighet är det bröd som de äta, och våld är det vin som de dricka.
نانی خراپە دەخۆن و شەرابی ستەمکاری دەخۆنەوە.
18 De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd;
ڕێچکەی ڕاستودروستان وەک ڕووناکی بەرەبەیانە، ڕووناکتر و ڕووناکتر دەبێت هەتا دەبێتە ڕۆژی تەواو.
19 men de ogudaktigas väg är såsom tjocka mörkret: de märka icke det som skall vålla deras fall.
بەڵام ڕێگای بەدکاران وەک تاریکستانە، نازانن پێیان لە چی هەڵدەکەوێت.
20 Min son, akta på mitt tal, böj ditt öra till mina ord.
ڕۆڵە، سەرنج بدە وشەکانم، گوێ بۆ قسەکانم شل بکە.
21 Låt dem icke vika ifrån dina ögon, bevara dem i ditt hjärtas djup.
لەبەرچاوت دوورنەکەونەوە، لە ناخی دڵت بیانپارێزە،
22 Ty de äro liv för envar som finner dem, och en läkedom för hela hans kropp.
چونکە ژیانن بۆ ئەو کەسەی دەیاندۆزێتەوە، دەرمانە بۆ هەموو لەشی.
23 Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet.
لە سەرووی هەموو چاودێرییەکەوە دڵت بپارێزە، چونکە دڵ سەرچاوەی ژیانە.
24 Skaffa bort ifrån dig munnens vrånghet, och låt läpparnas falskhet vara fjärran ifrån dig.
خواری لە دەمت داماڵە و چەوتی لە لێوانت دووربخەوە.
25 Låt dina ögon skåda rätt framåt och dina blickar vara riktade rakt ut.
با چاوەکانت تەماشای پێشت بکەن و پێڵووەکانت ڕێک بۆ بەردەمت بێت.
26 Akta på den stig där din fot går fram, och låt alla dina vägar vara rätta.
ڕێڕەوی بەرپێت خۆش بکە، هەموو ڕێگاکانت دەچەسپێن.
27 Vik ej av, vare sig till höger eller till vänster, vänd din fot bort ifrån vad ont är.
بەلای ڕاست یان چەپدا لامەدە، پێت لە خراپە دووربخەوە.

< Ordspråksboken 4 >