< Ordspråksboken 4 >

1 Hören, I barn, en faders tuktan, och akten därpå, så att I lären förstånd.
Pa kah thuituennah te ca rhoek loh hnatun saeh lamtah yakmingnah dang hamla hnatung saeh.
2 Ty god lärdom giver jag eder; min undervisning mån I icke låta fara.
Nangmih taengah aka then rhingtuknah kam paek coeng dongah ka olkhueng he hnoo boeh.
3 Ty själv har jag varit barn och haft en fader, varit späd och för min moder ende sonen.
Ka camoe vaengah a pa taengah mongkawt la, a nu mikhmuh ah oingaih cangloeng la ka om.
4 Då undervisade han mig och sade till mig: Låt ditt hjärta hålla fast vid mina ord; bevara mina bud, så får du leva.
Te vaengah kai n'thuinuet tih kamah taengah, “Ka ol he na lungbuei ah dueh lamtah ka olpaek ngaithuen neh hing puei.
5 Sök förvärva vishet, sök förvärva förstånd, förgät icke min muns tal och vik icke därifrån.
Cueihnah te lai lamtah yakmingnah khaw lai lah. Ka ka dong lamkah olthui he hnilh boeh, phaelh boeh.
6 Övergiv henne icke, så skall hon bevara dig; älska henne, så skall hon beskydda dig.
Cueihnah te hnoo boeh, na lungnah daengah ni namah te n'ngaithuen vetih nang te n'kueinah eh.
7 Vishetens begynnelse är: »Sök förvärva vishet»; ja, för allt ditt förvärv sök förvärva förstånd.
Cueihnah he ni tanglue, cueihnah he lai lamtah na hnopai boeih nen khaw yakmingnah he lai lah.
8 Akta henne högt, så skall hon upphöja dig; hon skall göra dig ärad, om du sluter henne i din famn.
Cueihnah te picai lamtah namah te n'pomsang bitni. Namah te n'thangpom atah amah te kop van.
9 Hon skall sätta på ditt huvud en skön krans; en ärekrona skall hon räcka åt dig.
Na lu dongah mikdaithen kah lukhueng la om vetih nang taengah boeimang rhuisam han tloeng ni.
10 Hör, min son, och tag emot mina ord, så skola dina levnadsår bliva många.
Ka ca ka hnatun lamtah ka olthui he doe lah. Te daengah ni na hingnah ah kum loh nang hamla a puh eh.
11 Om vishetens väg undervisar jag dig, jag leder dig på det rättas stigar.
Cueihnah longpuei neh nang te ka thuinuet vetih namtlak then ah nang te kan cuuk sak ni.
12 När du går, skall sedan intet vara till hinder för dina steg, och när du löper, skall du icke falla;
Na caeh vaengah na khokan loh puenca pawt vetih na yong vaengah tongtah mahpawh.
13 håll blott oavlåtligt fast vid min tuktan; bevara henne, ty hon är ditt liv.
Thuituennah te tu lamtah hlong boeh, na hingnah hamla kueinah.
14 Träd icke in på de ogudaktigas stig, och skrid icke fram på de ondas väg.
Halang kah caehlong ah pongpa boeh, boethae rhoek kah longpuei dongah uem puei boeh.
15 Undfly den, gå ej in på den, vik av ifrån den och gå undan.
Te te dul laeh, a taengla paan boeh. A taeng lamloh taengphael lamtah khum tak.
16 Ty de kunna icke sova, om de ej få göra vad ont är, sömnen förtages dem, om de ej få vålla någons fall.
Thaehuet pawt atah ip uh tloel dae a ih loh a hmil atah hlang paloe sak ham te paloe sak uh thai pawh.
17 Ja, ogudaktighet är det bröd som de äta, och våld är det vin som de dricka.
Halangnah buh te a ang uh tih kuthlahnah misurtui tul uh thae.
18 De rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd;
Khothaih kah koshae a cikngae vanbangla aka dueng kah caehlong khaw khosae kah a aa bangla a thoeng pah.
19 men de ogudaktigas väg är såsom tjocka mörkret: de märka icke det som skall vålla deras fall.
Halang rhoek kah longpuei tah khohmuep bangla om tih mebang neh a tongtah khaw ming uh pawh.
20 Min son, akta på mitt tal, böj ditt öra till mina ord.
Ka ca, ka ol he hnatung lamtah ka olthui he na hna kaeng lah.
21 Låt dem icke vika ifrån dina ögon, bevara dem i ditt hjärtas djup.
Na mik long khaw khohmang boel saeh lamtah na thinko khui ah te te ngaithuen.
22 Ty de äro liv för envar som finner dem, och en läkedom för hela hans kropp.
Te te aka hmuh rhoek ham tah amamih kah hingnah neh a pumsa boeih ham khaw hoeihnah la om.
23 Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet.
Na lungbuei te kueinah khingrhing lah hingnah kah a dawn tah te lamkah ni.
24 Skaffa bort ifrån dig munnens vrånghet, och låt läpparnas falskhet vara fjärran ifrån dig.
Ka dongkah olhmaang te na taeng lamloh thaek lamtah hmuilai dongkah olrhong oling khaw namah lamloh lakhla sak.
25 Låt dina ögon skåda rätt framåt och dina blickar vara riktade rakt ut.
Na mik loh phek paelki saeh lamtah na mikkhu loh namah hmaiah buelh dueng saeh.
26 Akta på den stig där din fot går fram, och låt alla dina vägar vara rätta.
Na kho ham namtlak te saelh pah saeh lamtah na longpuei khaw boeih cikngae saeh.
27 Vik ej av, vare sig till höger eller till vänster, vänd din fot bort ifrån vad ont är.
Banvoei bantang la phael boeh, na kho te a thae dong lamloh hoeptlang lah.

< Ordspråksboken 4 >